söndag 14 februari 2010

Valentinstag

Idag är det Valentinstag här i Tyskland!
Hos er i Sverige "Alla hjärtans dag". En dag som denna blir ibland diskuterad, om den inte är "påhittad" för att öka försäljningen i vissa affärer. Det är ju, som vi vet, en liten svacka i försäljningen efter jul.


Om jag ska vara ärlig, tycker jag inte om att få blommor bara för att någon känner sig "tvungen". Då kommer det inte spontant och från hjärtat, mer från samvetet. Det är min mening.
Vad jag uppskattar mer är de mer vardagliga valentinsdagarna. De spontana kärleksförklaringarna när man minst anar det. De små är bäst på det.
Min 7-årig son t ex, skäms inte det minsta för att ge mig en stor puss mitt i klassrummet, med halva klassen omkring. Utan puss och kram skiljs vi aldrig åt. Jag får t o m en när han springer över till grannkillen.
När vi bråkat (för det gör mor och son ibland) är det viktigt för honom att vi blir sams igen. Att vi säger varför vi ber om förlåtelse. Sen blir det en kram, för vi vet att vi älskar varandra även när vi är arga.
Att plötsligt få höra "du är min allra, allra, bästa mamma" av sonen är värmande, för det kommer spontant och från hjärtat. Jag brukar dock lägga till "...klart är jag den bästa, men även den sämsta, för jag är ju den ENDA mamman du har"!
Nu säger han ibland "Du är den bästa, enda mamman jag har" *blink*

Att ge sin fru eller mamma en bukett blommor idag är ett sätt att visa sin uppskattning. Men jag tycker att min dotter visar sin uppskattning mer när hon på dagis skriker "maaaammaaaaa" och rusar mot mig med öppna armar. Det är äkta kärlek. Den vissnar inte efter ett par dagar. Istället växer den år för år och rotar sig i vår själar.

Att skicka ett kort till en vän idag, är en fin idé, som man (bland alla räkningar) blir glad av. Jag skickar inga kort, jag skickar istället...ok, vännen...jag erkänner att jag ÖVERÖSER dig med e-mails varje vecka. Visar att jag är en vän och finns där i vått och torrt. Det värmer nog mer än ett "pliktkort" en gång om året, precis som det obligatoriska julkortet från folk man annars inte hör av.
För det är viktigare att i vardagen visa sin kärlek och uppmärksamhet till dem man har kär - inte bara en dag som denna.


Jag kommer inte att bli uppvaktad med blommor idag, eftersom jag är gräsänka sedan ett par dagar. Men det är inte "bitterhet" över detta som får mig att tycka som jag gör. Kallar det mer livserfarenhet och känsla.
Jag ska idag försöka ta mig lite extra tid till ungarna, för de är det viktigaste i livet, för dem lever man ju och kämpar för att de ska ha en bra barndom. Jag vill ju att de även om trettio år kommer och besöker mig med barnbarnen och tycker att jag är den "allra bästa". Vi gör nog ett par hjärtformade våfflor med varma körsbär...för kärlek kommer ju genom magen, säger man! *ler*


Glöm inte att krama om varandra varje dag och ofta tala om vad ni uppskattar hos den andre!
Och visst ska ni idag visa er kärlek med blommor och andra uppmärksamheter...men glöm det inte resten av året!!

Skickar en stor valentinskram till er alla!!! Tack för att ni finns och att ni kommer och besöker mig här på bloggen, det uppskattar jag varje dag - inte bara idag!
Elle

4 kommentarer:

  1. Gillar inte heller tanken på att någon "av tvång" köpt blommor eller liknande, det betyder inte alls lika mycket som de spontana och förhoppningsvis dagliga ömhetsbetygelser vi visar varandra. Tycker denna dag är mest komersiell, men det är klart ska man ändå baka kan man göra kakan i hjärform vilket vi gjort. Annars blir det inte mycket till firande.

    Måste verkligen tacka dig för den grundliga undersökning du gjorde om damen på min tavla. När jag googlade bilder på henne tyckte jag något inte stämde så nu äntligen efter några timmars letande har jag hittat henne. Och kan du tänka dig, det var istället en annan Charlotte, Charlotte of Mecklenburg-Strelitz (19 May 1744 – 17 November 1818).
    Blev drottning av England då hon gifte sig med George 111.
    Hon bodde nog aldrig på Schweriner schloss heller, det var ju Mecklenburg-Schwerin som gjorde och Charlotte tillhörde släkten Mecklenburg-Streliz, så det var fel av mig. Men jag köpte tavlan på slottet Schweriner för några år sedan, därför antog jag att hon bott där. Oj, det här blev en lång utläggning, men jag älskar ju historia så för mig är det bara kul.

    Kul att du kommer från Borsökna, själv bodde vi i Myrtorp och hade sommarstuga i Närsjö, inte långt från Borsökna, tänka sig va, vi kanske möttes vid kiosken någon gång? Spännande tanke.
    Ha nu en riktig skön helg och fortsätt att mysa med dina barn.
    //Camilla

    SvaraRadera
  2. Elle-vännen! Vad gjorde jag utan dej??
    En himla tur att vi har internet och kan skicka mail, flera om dagen ibland!
    Tänk på den stackars brevbäraren som annars kommit som jultomten med stor säck varje dag ;)! Eller också skulle det vara du och jag som höll Posten med jobb i dessa kristider!
    Skickar varma låååånga kramar på Alla hjärtans dag! kraaaaaaaaaam
    Pernilla

    SvaraRadera
  3. Hmmm.....va ska jag skriva efter ett sådant fint och uttömmande inlägg om alla hjärtans dag kärlek, vänskap och förlåtelse!
    Kanske inte behövs så mycket! Säger bara...fint skrivet....verkligen!
    Tack för extra kommentaren, den värmde!
    Skickaren Valentine hälsning till dig med, självklart! Det är du och din fina blogg värd!
    Kram ifrån Peter!

    SvaraRadera
  4. Tack, snälla gulliga för din kommentar hos mig. Vilket fint inlägg du har skrivit. Du har naturligtvis alldeles rätt. Hmmm, fast det där med blommorna... om mannen nu mot förmodan oavsett vilken högtidsdag det är känna sig TVUNGEN att köpa blommor till mig så tror jag att jag bara känner: Bring it on du bara baby!;)

    Ha en alldeles strålande måndag!

    Kram Lisa

    SvaraRadera