Ja, jag lever fortfarande.
Kanske är det just för att jag har ett LIV
nu, som jag inte har bloggat sedan länge.
För de som undrar:
Ja, det är Herr Bennemann som är anledningen.
(samt en seg internetanslutning)
Jag vet inte hur jag ska kortfatta de senaste
veckorna med ett inlägg.
Kanske det räcker med en mening.
Jag har skrattat.
Det spelar ingen roll om vi tar tag i resterna
av de förra hyresgästerna....
...och gör det till en trevlig hörna.
Vi hittar alltid en grund att dra en vits
och vika oss dubbla av skratt.
Tänk att det faktiskt finns en person som har precis
samma humor som jag!
Det här är "min" hörna av huset.
Till höger i bild, min dörr samt köksfönster, till vänster den
nysanerade uteplatsen där vi tar oss en kopp kaffe när det
inte är för kallt ute.
Köksfönstret och sensommarens
blommor längst väggen.
Här har hösten tagit över, men jag har inte
tid att sörja över det. Jag och Herr Bennemann
har gjort en hel del utflykter och "projekt" för att
fördriva tiden förgylla tillvaron.
Mer om det i nästa inlägg.
Jag är tillbaka nu!
Kram