tisdag 13 september 2011

Det går inte alltid....del 2

Kvällen innan min Sverigeresa, kom jag just ut ur duschen när 16-åringen plötsligt ropade hysteriskt:
"Det brinner hos "K"!!!"
Jag rusade ut på terrassen (hade dock hunnit ta på mig kläder innan han ropade...)och såg ett tjockt rökmoln stiga från grannens hus.
Det måste komma ur köksfönstret, tänkte jag, eftersom ett par träd skymde sikten till huset. Plötsligt slog det upp flammor i röken. Herregud, deras hus kommer att brinna upp!!! (eller heter det "brinna ner"?)


16-åringen och en granne rusade över ängen mot branden. Jag själv rusade runt i huset för att leta efter den trådlösa telefonen.
Varför letar man alltid efter telefonen? Man borde ju binda fast den med en tråd vid laddningsstationen för att den inte ska försvinna!
Hittar den till slut, men såg sen att det gick folk ute vid det brinnande huset. Alltså hade de nog ringt själva, så jag avvaktade.
Efter en stund gick brandlarmet i byns frivilliga brandstation. Det är ett tjutande, liksom flyglarm, och hörs flera kilometer bort.



Tatü-tata (som utryckningsfordonen säger på tyska)

Sen kom brandbil, ambulans, grannens söner och barnbarn farandes för att hjälpa. Samt en massa andra fordon. Måtte ingen vara skadad, tänkte jag oroligt. Men när ambulansen körde igen utan blåljus, visste vi att allt var ok. Röken minskade och det lugnade ner sig.

Senare kommer 16-åringen hem och berättar, att det inte alls hade brunnit i huset, utan i ett träd bredvid. Han hade kommit ner till gården och blivit mött av "K" som glatt hejat på sonen medan han med ett nöjt hånleende hade stått och bränt med en gasbrännare mot ett träd för att bli av med ett getingbo. Frugan hade stått bredvid med vattenslangen för att det inte skulle sprida sig.
"Moahahaha, nu blir det hett om öronen för de jäklarna"
hade grannen menat och glatt fortsatt att förinta getingboet med sin brännare. Han kunde inte ana att grannarna var var upprörda. Och när larmet gick, hade frun ringt och sagt att allt var under kontroll. Jag tror att de inte alls var övertygade på brandstationen...för brandbilen kom ändå!

Nej, det blev inte som han hade tänkt. När man förstör ett getingbo tänker man att man får fart på en del getingar - men inte halva byn och en massa räddningspersonal!

13 kommentarer:

  1. Så skönt att det bara var getingarna som blev hemlösa! Men dramatiska bildeer blev det!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Förstår att du blev stressad för oj det ser verkligen ut som att huset brinner för fullt.

    TUR att det var som det var!
    Kram

    SvaraRadera
  3. Där ser man ... nu läste jag att man inte skall förvara kemtvättade kläder i plastpåsar, de kan självantända! Ett hus brann nästan ner pga av det. Berättar det bara angående eld ... och så ;)
    (tur jag inte äger sådana kläder som behöver kemtvättas! eller ju, men jag kommer inte i de f.n ;)! )

    SvaraRadera
  4. Oj, men tur i oturen att det inte brann "på riktigt"!

    SvaraRadera
  5. Ibland kan det vara bra att informera sina grannar om vad man tänker göra.... ;o))

    SvaraRadera
  6. Men det roligaste av allt är ju att du tänker på att fotografera hela händelse förloppet! Haha!

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  7. Vilken tur, med huset och att ingen skadat sig!
    Hade inte velat komma hem till en hög av aska inte...

    kram

    SvaraRadera
  8. Jag har ju glömt att TACKA dig för historielektionen om Brandenburger Tor.

    Det var en lärorik lektion. Kul att få veta så mycket om den:)
    Ha en skön onsdag!

    SvaraRadera
  9. Haha... kamerna var lättare att hitta än telefonen... =)

    Kram till dig, kära bloggisvän!

    SvaraRadera
  10. Hoppas de blev av med getingarna så inte allt var förgäves!

    SvaraRadera
  11. Hopplahejsan vilken palaver.....och getingarna vilar ut nån annanstans, eller...
    Agneta kram

    SvaraRadera