Kärleksbrev

Min älskling,

Inatt drömde jag att jag förlorade dig.

Vi var iväg tillsammans, när jag lämnade dig ensam

för en liten stund. När jag insåg mitt misstag och vände

om för att hämta dig - var det försent. Du var inte kvar

på den plats vi sågs sist. Borta...försvunnen...

Någon hade tagit dig ifrån mig.

Jag var förtvivlad och bad om hjälp. Var det ingen

som hade sett er försvinna tillsammans...?

Luften försvann, jag kunde knappt andas mer

av förtvivlan. Du var borta och jag insåg att

vi nog aldrig mer skulle ses.

Plötsligt kände jag mig tom, som en halv

människa där en del av mig saknas.

Jag saknade dig.

Förstod inte hur jag kunde vara så dum

och lämna dig ensam. Varför hade jag inte

tagit med dig, du som annars gärna följer mig

oavsett vart jag går?

Livet kändes inte värt all leva längre, utan dig.

 Det var otroligt tomt.

Plötsligt ringde väckarklockan.

När jag insåg att det hela bara hade varit

en mardröm, var lättnaden enorm.

Nu har jag lärt mig en läxa och kommer aldrig

att släppa taget om dig när vi är iväg.

Vi hör ihop, du och jag.

Vad skulle jag göra utan dig....min kära

Mr. Canon....

Kram