En liten söndagspromenad

Efter ett par regniga dagar var det skönt att äntligen kunna ta 

sig ut. Det börjar liksom krypa i mig om jag inte varit ute

och rört mig på ett par dagar. 

 Eftersom maken var på väg till jobbet och alla barnen

träffade kompisar, tog jag Mr Canon med mig som sällskap.

Mr Canon är en schysst typ som gärna följer med mig överallt.

Han säger inte emot och ytterst sällan klagar han över att han är

trött eller att "batterina börjar ta slut".

Dessutom har han en objektiv mening om det mesta.

Idag hade vi turen att träffa på ett par ytterst sociala

och nyfikna skönheter. Vi blev ståendes vid hästhagen

en lång stund och tog med oss 98 bilder hem.

Nu blev inte alla bra naturligtvis, men det är

fördelen med digitalkameror - man kan sortera

bort det man inte behöver.

Är det bra så här...?

Precis som i vardagen, där det ibland kan vara bra att

sortera bland gamla saker och göra sig av med det man 

inte använt på länge. Visst är det en slags befrielse med

ett nystädat hus eller en nysorterad garderob.

Jag har en del papper att sortera - som vanligt - men det är skönt

när man klarat av det och kan ägna sig åt roligare saker.

Mysa lite med mamma i höstsolen är skönt...

När jag blir stor ska jag bli ännu vackrare!

Nu har barnens höstlov börjat, så jag hoppas

på fler soliga dagar under oktober.

Jag har lovat dottern att dansa Zumba med

henne varje dag under lovet.

Ojojojo, vad har jag gett mig in på?

Undrar om jag får liv i mina stela leder....

Kram