Tacksamhet

När jag fick barn hörde jag ofta:

Små barn - små bekymmer

stora barn - stora bekymmer

Ett uttryck jag numera ofta säger själv

till mammor med små barn.

Typ...vänta och se - problemen blir större!!

Med säkerhet.

Som när barnen tar körkort.

Man försöker att inte oroa sig.

Men plötsligt kommer samtalet....

Vet du att vår son har haft en bilolycka?

När gåshuden reser sig över hela kroppen,

man slutar andas för ett par sekunder,

försöker att hålla huvudet klart,

inte bryta ihop,

inte bli hysterisk,

inte falla ihop i en hög....

Innan man får svar på frågan

Och...hur är det med honom...?

De där sekunderna innan man får besked att

det är

OK!

Inga allvarliga skador.

När man kan köra in till akuten,

se in i ett par blå ögon

bli mött av ett leende

- visserligen med halskrage och bandage -

andas ut

och konstatera

att man har en grund att vara 

TACKSAM

Jag var tvungen att tänka på en annan bloggerska

som för ett par månader sedan förlorade sin son

i en bilolycka. Hur snabbt livet kan ändra riktning.

Nej, sonen körde faktiskt den lilla blå bilen...

En överaskande vändningsmanöver av en annan bilförare

var orsaken till en onödig olycka.

De hade tur i oturen

och

 plåt kan man byta ut.

Tack

och

lov.

Olyckan var för snart två veckor sen

och brännskadorna av airbagen börjar läka.

Nu kommer pappersarbetet och tjafset

med försäkringsbolagen.

Jag är tacksam för att det finns advokater

som tar hand om sådant.

Stora barn - stora problem.

Men en enorm tacksamhet!

Kram

Bilder: www.oberberg-aktuell.de