Tyska återföreningshelgdagen

Idag är det helgdag. Det är den tyska återföreningen som firas.
Nåja, firas och firas. Jag vet inte vem som egentligen firar den. Vi njuter av en lugn och solig dag, som en söndag ungefär.

Men firar?
Västtyskarna var efter murens fall tvungna att betala uppbyggnaden av fd Östtyskland. Det var mång skattepengar som gick till trasiga vägar osv, vilket inte direkt lättade upp stämningen. Samtidigt ökade arbetslösheten i fd Östtyskland och många städer förfaller och är halvtomma på folk - för att alla flyttat till fd Västtyskland.

Visst fanns det fördelar med murens fall och återföreningen. Men inte så många att tyskarna anser sig behöva fira det. Egentligen var det ingen förbättring för vare sig Västtyskland eller Östtyskland. Förutom att östtyskarna kunde leva friare. Att stänga in ett folk i ett land och hindra dem från att gå över gränsen är ett brott.


Att se en tysk flagga i privatträdgårdar var väldigt, väldigt ovanligt - ända tills fotbolls-VM häromåret...

Det heter ju egentligen inte Västtyskland och Östtyskland längre. Officiellt iallafall. Men man kallar sig kärleksfullt "Wessi" och "Ossi" över den osynliga gränsen.
Officiellt heter det "Gamla Bundesrepubliken" och "Nya Bundesrepubliken".
Man använder sig av de uttrycken i politiken och på nyheterna i tv iallafall.
Den tyska befolkningen säger "i västern" och "i östern" - för det kommer nog dröja länge innan tyskarna ser sig som ett enda gemensamt land - Tyskland.

Det är min privata uppfattning om hur tyskarna ser på denna helgdag.
Ha en fin dag!