torsdagen den 16:e februari 2012

Tysklands femte årstid

Vi är just nu inne i Tysklands
FEMTE årstid!!


Idag blev köpte jag kött av djävulen,
sonen fick tandställningen undersökt av Pippi Långstrump,
i tandläkarreceptionen satt en clown,
i elaffären mötte jag en bläckfisk,
barnen sköttes av en ko och en nunna på fritids...

Listan kan göras lång.
Orsaken till att allt är lite upp och ner idag,
är att det är 
KARNEVAL'!

Det kallas även "den femte årstiden"


Den enda tiden på året där man ser män i strumpbyxor,
utan att någon tycker att det är konstigt.


Det är alltid en överraskning om man får med sig
rätt barn hem. Vem vet vad som döljer sig under
maskeringen...

Inte nog med att barnen fick äta både chips och godis
i skolan idag, det bästa av allt var att de inte fick någon
läxa över helgen....
Dessutom är de lediga fredag och måndag!

Bra den där årstiden!

Kram

måndagen den 13:e februari 2012

Är tyskar kannibaler?

När man hör vad tyskarna håvar i sig på
löpande band, skulle man kunna tro att 
de är kannibaler....


Här äter man nämligen både Berlinare, 
Hamburgare och Amerikanare!

Men som ni kanske redan anar är det olika
bakverk och maträtter jag pratar om.

I helgen bakade jag för första gången mina
alldeles egna amerikanare.


Och ja, det var lika gott som det ser ut!

För övrigt var helgen lite betryckt, 
eftersom vi förra veckan fick ett tråkigt
besked av makens arbetsgivare.
I tron att få fast anställning denna
månad, har min man de senaste två åren 
formligen jobbat häcken av sig.
Ibland har jag försökt att bromsa honom
och frågat:
"Vem tackar dig, när du jobbar ihjäl dig?"

Ingen.

Efter två år med ständigt förlängda tidskontrakt,
 kommer arbetsgivaren plötsligt på att man
 inte anställer fler rmed fasta kontrakt.

Tack
och 
adjö
!

Som ett slag i ansiktet.
Som att trilla genom en fallucka.
Det har ingen förtjänat som har
jobbat så hårt för att komma vidare.

Kanske tyskar inte är kannibaler,
men vissa är nog blodsugare.

Livet känns rätt orättvist just nu.

Kram

(Anm: I Tyskland kan man jobba i två år med tidskontrakt, sen är arbetsgivaren
tvungen att ge arbetstagaren en fast anställning. Efter en halvårs paus kan 
man i samma firma jobba med tidskontrakt igen.)

lördagen den 11:e februari 2012

En bra dag för att blondera håret?

Jag borde ha anat oråd när jag såg 
tulpanerna imorse.

Antagligen hade tulpanerna läst mitt inlägg
om hur fina utblommade blommor är och sen
bestämt sig för att de också ville bli fotade.



Ups! Fel håll...

Ok, det lyckades de med.



En nedkylning under hemtransporten var
antagligen anledningen.
Min kompis, som köpt dem till mig, 
hade upplevt samma sak.
Hade jag tagit det hela som ett tecken,
att jag borde stannat kvar i sängen
 idag...


Hänger vi över kanten lite käckt, så kommer
vi med på bild!

Jag begav mig ut i kylan för att handla.
Kom hem och skulle parkera bilen i garaget.
Just som jag står där med garagedörren i 
handen, vänder jag mig om lite och ser
hur min bil börjar rulla....
Jag rusar efter den, öppnar dörren, tar ett 
tag i ratten och drar i handbromsen
(som jag inte dragit åt för att den inte 
skulla frysa fast....*suck*)
Försent.
Bilen hamnade lite käckt på sned i
grannens STENlagda trädgård.
Mitt under bilen en stor och spetsig sten! 


Aaaaaaaarrrrrrrrrrrrgh!!!!!!!!

Som tur är har jag supergulliga grannar.
Frun var lugn, trots att jag kört sönder
två små buskar.
Mannen ringde sonen, som kom med
en traktor.
Till slut fick de upp bilen på gatan igen
och det verkar som om Silverpilen
överlevt även denna smäll.

Själv ska jag nog blondera mitt hår....

Nu ska jag låta bilen stå i garaget
och ta en promenad istället!

Ha en bra lördag!
Kram

fredagen den 10:e februari 2012

Lite medlidande, tack!


Ni kan väl tycka liiite synd om mig idag va?
För det här är vad jag kommer att se den närmaste timman.


Två gamla amalgamfyllningar ska bytas ut.
Känns lite jobbigt att ha käften vidöppen utan
att kunna säga ett enda ord.
Igår var jag redan där på behandling och fick 
höra kommentaren:
"Hmmm, hur fixar jag till det så att du inte
slutar prata med mig?"
Ok, prata kan man ju inte ändå, men det blev
lite blodigt....

Jag kanske inte ska klaga, för jag behöver 
iallafall inte betala för smärtan!
En fördel med den tyska sjukförsäkringen.

Så, nu måste jag köra!
Kommer du med och håller du mig i handen.....?

Kram

torsdagen den 9:e februari 2012

I betraktarens öga

Häromveckan lät jag ett par tulpaner stå kvar,
fast de egentligen var utblommade.
För på något sätt var de fortfarande vackra.

"Skönheten ligger i betraktarens öga"
brukar tyskarna säga.
Fast på tyska naturligtvis, för de kämpar
fortfarande med att uttala "köttbullar" rätt
när de vill äta på ikea. 


Vem bestämmer vad som är vackert?
Vem har rätt att säga vad som är fint eller fult?
Vad är rätt och fel?
Vem är dum och vem är snäll?


"Hur uppfattar du mig som människa?"
undrade en vän till mig häromdagen.
Det fick mig att själv börja undra hur man 
uppfattar mig som människa.
Inte bara utseendemässigt, även min
personlighet och mitt beteende.

Jag vill inte bli omtyckt eller mindre omtyckt
på grund av mitt utseende.
Jag vill att man ser min insida.


När jag gick i skolan kände jag mig som en 
lite grå mus, som inte gjorde mycket väsen
av sig eller hörde till de "populära" och tuffa
tjejerna.
Jag tyckte nog att jag var ointressant och tråkig.
Det var min egen uppfattning.


Som vuxen läser jag nu en  kommentar av en
gammal klasskamrat i Facebook:
 Elle - jag minns att din lillebror hette J och att
du var den mysiga tjejen från norr.
(I skåne är sörmland "norr")

Mysig?
Inte grå och långtråkig?
Nu börjar man verkligen undra hur man
blir sedd av de människor man har haft
och har omkring sig.

Hur tror du att folk uppfattar dig?
och
Tycker du att de utblommade tulpanerna
är vackra eller borde slängas...?

Kramar från ett lite pudersnöigt Tyskland

onsdagen den 8:e februari 2012

Så här ska det vara!

Så här ska det se ut!!


Det HÄR längtar jag efter!
Skicka tillbaka kylan till Sibirien!

Det var så kallt igår att Silverpilen insjuknade
svårt i en hostattack följd av dieselpropp.
Jag visste inte att diesel kan frysa. Nu vet jag det.
Stackars Silverpilen min man, som blev ståendes
mitt i ingenting 7 mil hemifrån.
Det blev en sjuktransport hem, med en ny 
infusion följd av återlivningsförsök.
Vården verkade ha gett resultat, för imorse
kunde jag och Silverpilen återförenas i en
tur till skolan. Jag vet att han (det måste vara en han) 
hellre styrs av mig än maken.


När man är utan bil ett tag, inser man hur
mycket det är värt att ha enl.
Nu hade jag turen att andra mammor ställde
upp med skjuts, så att barnen slapp gå i kylan.
Lika självklart var det för mig att skjutsa hem
två flickor häromdagen, när deras mamma
inte fick igång sin bil.
Det är skönt när vi mammor kan ställa
upp för varann i nöden.

Dagens promenad är uppskjuten till lunch,
i hopp om att det är nån grad varmare då.
Ha en fin onsdag!
Kram

tisdagen den 7:e februari 2012

Lager på lager


Jag håller fortfarande löftet till mig själv, 
att tänka mer på mig själv och röra mig mycket!
Erkänner, att det dock är lätt att svikta när 
temperaturerna faller...och faller...och faller.

Den kallaste natten i år, menade man att det var i 
natt. Ok, nu har ju året bara hunnit ha 38 dagar,
men ändå.

Trots solsken och snöfritt landskap,
bylsade jag imorse på mig:
Undertröja
tröja
t-shirt
tröja
sweatshirt
tunn sportjacka
tunnstickad långväst (tack mamma!)
fleecejacka.

Sen på med pälsmössan (falsk naturligtvis)
och två sjalar


Benen kläddes med:
Termostrumpbyxor
Leggings
3/4 leggings
Sportbyxor

De nya sportskorna höll faktiskt fötterna varma!

Sen gav jag mig ut med grannfrun på en 
snabb stavrunda (man går snabbare när det är
kallt, för man vill ju snabbt komma hem)
Vi hade frost både i ögonfransar, 
mössor och hår

Kände mig nästan som en Michelingubbe i
alla tröjor och strumpbyxor.

Fler som längtar till våren?
Kram

PS. Har ingen termometer, men det var nog -15-20 grader i natt.

lördagen den 4:e februari 2012

Kroppens inre ur




♫ ♪ God morgon Sverige, tingelingeling ♪ ♫

Minns ni lördagmornarna under tidiga 80-talet?
Godmorgon Sverige - i tv?
Då är du inne i en ålder där man säger så fint att
"kvinnans inre ur börjar ticka"
Ursäkta, men som ni vet är mina batterier lite svaga
nu när det är kallt ute. Det känns mer som om det tickar
lite långsammare istället. 

Min man har ett inre ur som väcker honom innan det 
blir ljust - även under helger.
Jag ligger gärna och drar mig när vi är lediga.
Nu är han bortrest över helgen och det enda
mitt inre sade imorse var:
"Ska jag kliva upp och kissa eller kan jag somna om igen?"
Ni känner igen känslan?
Om ditt inre ur börjat ticka är det en känsla du kommer
att konfronteras med allt oftare - sägs det.
Hursomhelst, låg jag där och halvslumrade med
gå-somnaom-gå-somnaom-gå-somnaom-kvalet
när min mobil plingade.
"Är du vaken?" undrade maken per sms.
Ja NU är jag det!!


Han menade käckt att han redan varit vaken i en timma.
Jag undrar var man stänger av det där inre uret.
Över helgen iallafall.


Men när jag drog upp persiennerna vaknade jag till.
Egentligen synd att sova bort en så fin morgon.

Hur tickar ditt inre ur?

Ha en skön lördagsmorgon!
Kram

fredagen den 3:e februari 2012

Dekorationssabotörer

Dagen började med att bilen inte ville starta.
Ingen bra start, med andra ord.
Fördelen med att bo i berg är att det är nära
till närmaste sluttning.
 Ännu bättre är det att vi bor i en.
 Jag och 9-åringen kämpade med 
gemensamma krafter för att
först få bilen över "kanten". Sen kunde
jag få igång bilen genom att rulla ner för
ängen bredvid vårt hus. 
Vilken syn det måste ha varit när
 Silverpilen skuttade ner över det
 frostklädda gräset....*ler*
Inte lätt i kylan med svaga batterier, men
det är en metod som brukar lyckas.

WHAT the....har hänt med min deko?

Mina egna batterier skulle också behöva lite
mer energi. I tron om att joggning är det rätta
medlet (!?!) gav jag mig ut i kylan.
Ingen bra idé.
Efter en liten stund visste jag inte längre
hur jag skulle andas in den kalla luften och
det ledde till ett flämtande, pustande och
kippande efter luft i rena rama astmastilen.
Att jag även hade ont i ryggen, för att jag
hade förvridit mig medan jag rullade igång
Silverpilen, gjorde det hela inte bättre.
Men f...y den som ger sig.
En granne undrade om det inte är lite för
kallt...

Avslöjad!! Dekorationssabotör!
Men man är väl djurvän.
Jag låter dem mumsa vidare.

Hur hittar du energi till dina batterier?
Och vet du hur man rullar igång en bil...?

Ha en skön fredag!!
Kram

torsdagen den 2:e februari 2012

Viktiga frågor

Det är KALLT!!
Precis som i resten av Europa.
Idag sade jag ifrån skjöt jag upp min
stavrunda med grannfrun.
"Förkyld!" ropade jag till henne där hon
stod i fönstret och undrade.


Vad gäller det här med vikten fattar jag snart
ingenting. Efter att ha promenerat i två timmar
häromveckan, hade jag nästa dag ökat ett halvt kilo.
Eller efter ett besök i en bastu, hade jag ökat
ett helt kilo!!
Drog jag åt mig all ånga som en tvättsvamp?

Eller som igår när jag glad i hågen får utmärkta
resultat av läkaren, dessutom tar en promenad
(trots förkylning!) och äter endast en äggmacka
  med majonäs, en russinbulle, två tallrikar kålsoppa
en banan, två knäckemacka, en tallrik med
massor av spaghetti bolognese och sallad 
med creme-fraiche-majonäs-dressing.
Framför tv:n blev det en kopp te och en 
mini-magnum-glass.
Men någon som kan säga varför jag
ökade i vikt igen?

Min kompis brukar säga att jag egentligen
inte behöver minska mer. 
"Du är ju faktiskt över 40 ingen tonåring längre
och dessutom har du fött fyra barn."
brukar hon säga.

Ok, säger jag. Men måste jag skriva i pannan
att jag faktiskt har fyllt 29 ett par gånger och
springa omkring och visa bilder på mina barn
- för att ha en ursäkt till mina fruktiga (apelsinhud)
lår? Ni vet hur apelsiner ser ut när de ligger
i fruktskålen för länge va?

Dammen är nu täckt av ett tjockt lager is!

Varför är det så svårt för kvinnor att acceptera
att man är bra som man är?
Män klarar ju av det.
De tycker ju t o m att de är bättre än de
egentligen är....!

Är du nöjd med din vikt?

Kram

onsdagen den 1:e februari 2012

Lön för mödan


Sedan man konstaterade att jag har problem 
med sköldkörteln, går jag nu regelbundet till
läkaren för blodtest. Så även idag.
Idag fick jag även en bekräftelse på att jag
inte levt ett rök- och alkoholfritt liv...


...helt i onödan.

Det var liksom lön för "mödan".
Motionen och den  mer eller mindre nyttiga
maten i kombination med detta har lett till helt
fantastiska kolesterinvärden.
Läkaren menade att ett av värdena måste
vara under hundra och att patienter ibland
tar mediciner för att komma under 70.
Han skakade på huvudet...
"Du har 58!"

Jag blev så glad att jag närstan glömde bort
förkylningen en liten stund.

För att kurera min förkylning lite och kanske
minska ett eller annat gram i den fullkomligt
envist stillastående vikten,
äter jag nu en kål-morot-bön-soppa.

Jag tror att jag kommer att ångra intaget av
detta....
senast om en halvtimma när jag ger mig ut
för att ta en promenad i solen.
Mitt bidrag till hålen i ozonlagret...?

Ha en finfin dag!
Kram