måndag 24 oktober 2011

Glömska

Under sista dagen på Sverigesemestern i somras, var jag med barnen och mamma i ett av Lunds inköpscenter (om det nu skulle finnas flera...).
Jag hittar bland annat en löpare och en kanna på Indiska. (ok, hittade liiite mer...men..*psssst*)
På kvällen tänkte jag att det vore en jättebra idé att packa in kannan mellan kläderna i resväskan. Börjar rota bland alla...*harkel*...leta efter påsen från Indiska.
Letade först i sovrummet - ingen påse.
Sen fortsatti jag...vardagsrummet...hallen...köket...toan? ( kan ju hända att jag var jättekissig när vi kom från affären!!) ...och slutligen i bilen.
Påsen var borta!


Efter en liten rekonstruktion av vår inköpsrunda insåg jag att jag hade lagt ifrån mig påsen i en skoaffär (säger inte vilken, det vore ju att göra obetald reklam) medan jag hjälpte dottern att prova ett par stövlar.
Kollade på klockan och insåg att affären redan hade stängt och att vi nästa morgon skulle köra tillbaka till Tyskland - tidigt. Alldeles för tidigt för att först hinna leta efter den glömda påsen.



Jag ryckte på axlarna och tänkte att lite spill får man räkna med när man köper en kanna. Inget att göra liksom. Men nästa dag ringde min mamma (medan jag körde på autobahn) till skoaffären och de hade faktiskt hittat påsen!!
Sen var min stackars bror tvungen att köra dit och hämta den, lämna den till mamma, som i sin tur kom med buss ner till Tyskland häromdagen och överlämnade påsen med de glömda sakerna.


Bättre sent än aldrig! Välkomna hem! Nu hinner ni pryda bordet ett litet tag innan det är dags att ta fram julpyntet.

Tack alla inblandade för besväret som en utlandssvensk med altzheimeranfall kan orsaka under sin semester!

Kram

11 kommentarer:

  1. Vad bra att den fina kannan kom till rätta!!

    Kram

    SvaraRadera
  2. Jäkligt bra service från övriga familjen måste jag säga! Direktleverans och allt! :-)

    Förra veckan var mina föräldrar på besök. Då ficka jag allt det där som jag längtar efter; svenskt kaffe, kaviar, räkost och inredningstidningar. Tur att de passerar oss ibland. åra föräldrar.

    SvaraRadera
  3. Med facit i hand blev det ju rätt bra, och inte behövde du dra den i ditt bagage, heller ;)

    SvaraRadera
  4. Vilken fantastisk mamma du har som tar bussen ner med sakerna......Vilken tur att den låg kvar i skoaffären, det är alltid skönt när det ordnar till sig. Och fin var den, så den var verkligen värd en extra resa!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  5. Just de´ man gör allt för sina barn;);)

    Söt kanna!

    Ha en fin vecka där i Tyskland.

    SvaraRadera
  6. Vilken tur! Jag glömde en påse hudvårdsprodukter någonstans i ett köpcentra. Den kom aldrig tillrätta :(

    SvaraRadera
  7. Den kannan var helt klart värt lite besvär!! Jättefin!
    Kram

    SvaraRadera
  8. Är det verkligen en kanna? Ser ut som en tekopp. :)

    SvaraRadera
  9. Vilken himla tur att det ordnade sig så behändigt med Kannan. Den är ju jättefin!

    SvaraRadera
  10. Elle, du beskriver verkligen precis (!) känslan av att vara hemmafru (hos Västgötskan). Just idag kändes det skönt att bli bekräftad. Jag är inte ensam med mina tankar och funderingar. Det är ensamt att vara hemma och vi har bara bott i Tyskland i tre månader ännu. Pratar allt jag kan med grannar, tidningsbud och kassörskor men det är fortfarande j-vligt ensamt. Av erfarenhet vet jag att det troligen kommer att bli bättre om ett år eller så...

    SvaraRadera