onsdag 5 oktober 2011

Smaken är delad

Här i Tyskland måste barnen ta med sig egna smörgåsar till frukostpausen, eftersom det inte finns någon matbespisning. Endas de barn som stannar kvar efter skolan på "heldagsskolan" blir erbjudna en liten varm måltid mot avgift.

Det betyder att man som mamma i vilket fall som helst ställer sig och brer smörgåsar varje morgon. Eftersom jag har fyra barn, varav två halva män, blir det nästan en hel brödlimpa per dag.
Medan man står där och smörar i köket kommer en hel del funderingar upp i huvudet.
Och det händer att jag ställer mig frågan:
Hur många smörgåsar brer jag egentligen under ett år?
Ni ser, världsviktiga frågor man måste lösa tidigt på morgonen.

Alltså kör jag nu en lätt huvudräkning med miniräknaren:
Ett år har - om man räknar bort påsklov, sommarlov, höstlov, jullov och ett par helgdagar - ca 39 skolveckor.
Varje vecka har fem skoldagar, varje skoldag innebär fyra mackor - och detta under tio skolår.

52-13=39x5=195x4=780x10=7.800

Eftersom min yngsta började i skolan när min äldste slutade, fördelas smörgåstillverkningen på tjugo skolår!!!
Sjutusenåttahundra j-a smörgåsar under tjugo år!!!!

Men det är inte det värsta. Det värsta är när barnen har en egen smak.
Och alla olika smak - naturligtvis!
Dottern älskar trekornsbröd - 16-åringen tycker att det smakar konstigt.
8-åringen vill gärna ha salami - 16-åringen vill absolut INTE ha salami!
16-åringen vill ha mycket smör på - 18-årigen väldigt lite
18-åringen vill ha mest ostmackor - 8-åringen vill inte ha ost
osv...
Det kan bli lätt förvirrande för en trött 42-årig hjärna med koffeinbrist.

Häromdagen när jag tömde 8-åringens brödlåda hittade jag följande lapp...


Kain kese = Kein Käse = Ingen ost!!!

Den ligger nu i köket och påminner mig om vad 8-åringen iallafall INTE vill ha!
Med bild för att förtydliga budskapet.


Ungefär samma teater har vi när vi ska äta vanlig enkel korv med bröd. Den ena sonen (minns inte vilken...) vill ha bara ketchup. Den andre (vem det nu var) vill ha ketchup OCH senap. Vad den tredje sonen vill ha på korven minns jag inte alls. Vet ju inte ens vem som är tredje sonen.
Och dottern?
Hon vill ha majonäs på korven....

Förstår ni nu mitt dilemma när jag ska laga mat till denna familj?

Ha en skön dag och var tacksamma över matbespisningen i skolan!
Kram

10 kommentarer:

  1. Jösses!! Många mackor och tankar blir det! Jag skulle nog göra mera fel än rätt!
    Kram!

    SvaraRadera
  2. Du kan ju faktiskt låta ungarna göra sina egna mackor!? ;)

    SvaraRadera
  3. Usch känner igen det där eviga matdilemmat...
    jag är också en curlingmorsa som "måste" fixa och serva alla..

    Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Har lite dålig koll på hur gamla de är men att lära sig göra egna mackor är ju inte så svårt. Då får alla som de vill på samma gång!
    Smaken är som baken-delad he he..

    kram

    SvaraRadera
  5. Jisses med mackor att du orkar! Jag hade nog velat att de skulle fixa dem själv utom de gånger jag vill skämma bort dem. Mannen brukar bre sin macka som han ska ha med sig vid frukostbordet. Det tycker han funkar bra. Då är allt framme.

    SvaraRadera
  6. Oj shit! Atkta dig så du inte får tennis armbåge eller vad det nu kallas. Vågar knappt säga att om man jobbar fulltid (så är det inte just nu eftersom jag är mammaledig) så får barnen både frukost, lunch och mellis i skolan/dagis/fritids. Det är Lyx det!
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  7. Du borde få guldstjärna om du reder ut det utan kom-ihåg-lapp :)

    SvaraRadera
  8. Det där lät som en halvtidstjänst. Jisses vad mycket att hålla ordning på!

    SvaraRadera
  9. Det var inte lite mackor..... *skrattar*

    Tittar in för att säga HEJ och försöker läsa ikapp sånt som jag missat under min turne på på "fastalandet" (som det heter på dialekt)

    Har oxå affirmerat som sjutton ;o)) Höll på att bryta ihop innan jag fick fönstrena på plats. Allt gick emot mej. Men sen började jag sätta upp "lappar" lite här och där i huset och vips var rutorna på plats........

    SvaraRadera
  10. Du har ett arbete i alla fall! Kain Käse var sött! I vår familj var det som så att ingen drack samma sak, alla ville ha olika....det var också ett arbete.
    Agneta kram

    SvaraRadera