Hänger eller står det i grenen?

Jag är jäkligt stolt över mig - om jag får säga det själv.
Men det här är MIN blogg, så jag säger det helt enkelt!

Jag vill bara påpeka att, om man tagit fyra entimmesrundor med stavarna - inom en vecka - tycker jag att man kan känna sig nöjd med sig själv.

För att svara på en kommentar som jag fick angående positivt tänkande och viktminskning...
Det är tanken som får dig att leva som en smal människa och därmed minska vikten.
Men det räcker inte med att tänka tanken en gång om dagen. Man måste affimera och upprepa, upprepa, upprepa...
Först när man känner en förändring på insidan, kan man börja jobba med utsidan.
Ni vet, vännen jag skänkte boken till häromveckan - hon har minskat 2 kg!
Tankens kraft fick henne att äta nyttigare och motionera mer...


Ibland kan det vara bra att kontakta en läkare, för vissa viktökningar kan faktiskt vara av medicinska skäl.
Själv lever jag med en underfunktion av sköldkörteln, vilket hos många leder till övervikt. Sånt där hormontjafs, vet ni. Att jag var lite störd visste jag ju redan innan, men nu har det spridit sig till störningar i halsen.
Därför har jag bestämt mig för att promenera mera för att hålla mig i form.
Jag och grannfrun har bokat in tisdagar, då går vi tillsammans.
Alltså var vi iväg imorse - trots dåligt väder.
(Det är nackdelen/fördelen när man går med andra)
På hemvägen, när vinden och regnet piskade mot min vänstra sida, sade jag till grannfrun att det dock är liiiite för kallt och vindigt idag.
"Det tycker jag inte, så vindigt är det väl inte" sade hon hurtigt där hon stavade sig fram bredvid mig.
Nä, det är klart, hon gick ju på min högra sida och använde mig som vindskydd!!
Tro mig när jag säger att även jag måste kämpa mot höstdepp när regnet formligen rinner ner över mina nedkylda lår.

Eftersom Mr Canon valde att stanna hemma p g a vädret, passar jag på att visa lite fler bilder från helgens runda.
Det är otroligt vilka mängder av frukt och bär det finns denna höst. Vi har redan fått både körsbär och äpplen till skänks av "goda" grannar...*ler*

Men även de vilda bären tynger ner grenarna.

(Här ville jag sätta in en bild med rönnbär, men inte ens min positiva kraft överträffade den tekniska oviljan. Blogger varför hatar du mig...?)

Som barn lärde jag mig att om det finns mycket rönnbär blir det en hård vinter. Med tanke på hur mycket bär det finns överhuvudtaget, blir vintern nog både hård, kall och lång.

En del vår- och sommarblommor håller ut i regnet och kylan. Häromveckan såg jag maskrosor (!?) som blommade på ängen och under söndagsvandringen hittade jag ett par prästkragar längst väggrenen.


Alltså, bär hänger i grenen och blommor står i (väg)grenen...?

Här, i "min" skog, växer järneken i överflöd, rena rama ogräset. Bokskogarna är översållade av stora buskar, som ibland är flera meter höga.


Så vitt jag vet, är den inte fridlyst heller, så det blir en liten gren till julkransen. Men bladen är vassa som faa...derullan!
Blir kransbindning med mer än en svordom kan jag lova.

Ha en fin dag!
Kram