Husdjursfällan...

Den som har barn i förskoleåldern har säkert hamnat i den, eller iallafall varit väldigt nära...husdjursfällan...
För ett par år sen kom mina två äldsta söner hem och undrade om de kunde få marsvin. Jag kunde (som fd barn) förstå deras önskan, men det vuxna förnunftet och de negativa erfarenheterna, fick mig att säga nej.
"Ooooo, snällaaaa maaaammaaaa, vi looooovaaaar att ta hand om dem!!"
(Nu måste ni föreställa er två pojkar som försöker se ut som de mest övertygande, snällaste och pålitligaste barn man någonsin sett - med bönande hundblick...)
Jag påpekade att man måste hålla buren ren för att det inte ska stinka i lägenheten (vi bodde fortfarande i lägenhet då)
"Vi loooovaaaar att göra det"
(Obs, när ett barn säger LOVAR, betyder att de INTE har en tanke på att göra det som kommer efter detta ord!)
Sen diskuterade jag inte mer, jag var fortfarande negativt inställd.
Sönerna diskuterade inte heller. På väg hem från skolan nästa dag gick de över marknaden i staden och köpte marsvinen själva!!!
När de väl var hemma kunde jag ju inte lämna tillbaka dem. Dels..vart?marknaden var bara varannan vecka!...och dessutom var de såååå sööööta!! Jag hade fastnat i husdjursfällan!
Med tiden blev det som jag hade anat. Sönerna skötte inte djuren. Vem fick mata dem? Rensa buren? Klippa klor? Ge dem vatten?
Mamma!
Jag fick även reda på att marsvin inte alls blir upp till tre år (och att man då äntligen blir av med allt arbete...)...nej, de blir upp till SJU år!!! Haleluja. Nu har de yngste sonen och lilla dottern tagit över marsvinen, men ansvaret för skötseln vilar fortfarande på mina axlar.

Imorse kom dottern och sade:
"Mamma...när du är frisk igen...då köper vi en riktig häst...eller en hund?...eller en katt!....eller en KO!!
"En ko?" undrade jag
"Ja, då kan vi alltid få mjölk direkt!!"
Väldigt smarta, de små liven...

I somras var vi hos min mans föräldrar, som numera har en gård full med djur - i Bosnien. De hade under vårt besök fem hundar!! Dottern förälskade sig i en av dem - Mario...och t o m min man, som vägrar husdjur i huset, var vääääldigt nära att fastna i husdjursfällan! Och det säger mycket, för han är inte lika lättövertalad som mamma!

Oh, pappa...snälla...vissst är han sööööööt? Jag älskar Mario!

Som tur var föll min man inte i husdjursfällan, för jag vet vem som hade fått överta promenaderna tidigt på morgonen, innan läggdags, i regn, i snöstorm....
Mamma!