lördag 16 januari 2010

Finporslin

Kan man glädjas över att....

...öppna ett köksskåp?

Ja, det kan man nog. Jag måste iallafall småle lite och glädjer mig ett par sekunder över mitt "finskåp" i köket. Där står det som inte används varje dag. Glasen som barnen inte ska använda till varje slurk saft de dricker, eller kopparna som är sköra och ömtåliga och som bara kommer fram vid födelsedagar eller andra "högtider".

Vår kaffeservis fick vi när vi förlovade oss...för snart 17 år sen!! Oj vad tiden springer iväg. Under årens lopp är det "bara" en kopp som gått sönder.


Det var min mans morfars syster som skänkte oss denna servis. Jag fick dock själv följa med och välja ut den. Jag valde denna servis, eftersom den var i "gammal" stil. Jag tycker om gamla saker, mitt i allt det moderna. Den gamla stilen har detaljer som man inte hittar längre. Som den här knoppen...


Jag önskar alla som läser detta en skön lördag, med många koppar kaffe - oavsett om det dricks ur finporslinet eller vardagskoppen!

1 kommentar:

  1. Vilket vackert porslin! Jag skulle också vilja ha ett finporslin....jag har inte förstått värdet av det förrän nu. Kanske börjar jag bli *tant*?
    Tant Pernilla

    SvaraRadera