Häromdagen, när jag körde förbi...nej, jag körde ju inte förbi, jag parkerade bilen snyggt och fint utanför och gick in...i byggmarknaden!
Nej, jag köpte varken hammare, skruvar eller färg...de avdelningarna passerade jag mycket snabbt, med blicken fäst mot bakre avdelningen...blomavdelningen naturligtvis!
Där hade de små träd, med rosa blommor, till ett hyfsat och överkommligt pris. Jag kunde inte låta bli och köpa det. Ni känner ju säkert till de där rösterna i huvudet igen..."Se vad fin jag är...köp mig...är jag inte perfekt för din trädgård....vackra blommor...ta med mig..."
Min nya vän fick köra med mig hem i min lilla Golf. De övre grenarna böjdes och pressades mot bakrutan, men det gick bra. Det är tillfällen som dessa som jag uppskattar en bil, modell äldre och av förre ägaren förberedd med bulor och repor i lacken. Där behöver man inte ta hänsyn till allt.Tänk om jag hade kört en flott Mercedes med lädersitsar - inte tusan hade jag kunnat transportera ett träd i den?!!
Visst är blommorna fina....

Vädret var rätt bra igår och jag föreslog min 14-åring att vi skulle plantera trädet i rabatten framför huset. Han var genast med på noterna och letade fram två små spadar. En till honom och en till 7-åringen, som också ville hjälpa till.
Vad duktiga de var, mina pojkar! Där planterar de sitt första träd!

Det sägs här att en man i sitt liv ska plantera ett träd, avla en son och bygga ett hus. Den första biten har de nu klarat av. Det andra måste de vänta med lite.
Min make har klarat av alla bitar. När han kom hem från jobbet igår, stannade han till precis vid rabatten och pratade med vår hyresgäst - som bor i nedre våningen. När maken sen kom upp undrade jag om han sett det nya trädet?
"Vilket träd menar du...?" sade han undrande...(!!!)
Karlar!
Eftersom vi nu hamnat på framsidan av huset (entrén ligger på baksidan...) så visar jag lite av den idag. Inte mycket att visa egentligen, för vi är långt ifrån färdiga. Men förra sommaren började vi med det viktigaste - en rabatt och en brunn!
Rabatten, där sönerna planterade trädet, ligger halvt bakom brunnen på bilden. Till höger har vi uppfarten till entrén.

7-åringen och grannkillen kollade om de kunde se något intressant i brunnen.

Ingen fara, de kan inte drunkna där - allra högst trilla ner och slå huvudet i betonglocket! Men betong är ett rätt hållbart material, så jag oroar mig inte för eventuella sprickor i den.
*blink*
Den här lilla vännen fick också följa med mig hem...

Den har redan gjort nya bekanntskaper i trädgården...

Idag ska jag och 14-åringen köra in till stan och leta efter en kostym till honom, han ska ju konfirmeras på söndag. Men det berättar jag mer om då!
Ha en skön onsdag!
Kram
