Vitaminbrist

Märker ni också av den?
Vitaminbristen!

Solen har lyst med sin frånvaro länge nog nu. Iallafall här i Tyskland. Även idag regnar det sedan timmar och snön töar sakta bort. Solen, en viktig vitaminkälla! Vem längtar inte efter den nu?
Alla är trötta och känner sig nästan sjuka. Många har huvudvärk, andra är deppiga. Har diskuterat detta med flera personer och vissa använder positiv energi för att orka igenom den mörka vintern.

Att säga "jag är frisk...jag mår bra...jag blir älskad" högt för sig själv flera gånger om dagen, ger positiv energi. Prova det! Du kommer att bli överaskad, det hjälper faktiskt! Det blir iallafall inte sämre av det!
Om man letar efter negativa saker i vardagen, hittar man dem med säkerhet och blir deppig av det.

Försök istället att hitta de positiva sakerna, även småsaker!! Och se, man blir på bättre humör och dagen känns lättare - även med regn och rusk!

(En grönsakssoppa är inte bara nyttig, den värmer också!)

Tills solen kommer tillbaka är det ändå viktigt att få tillräckligt med ljus och energi. Det är bra om man har möjlighet att ta en halvtimmas promenad om dagen i dagsljus - kanske direkt efter lunchen?
Glöm inte att le mot andra - med säkerhet får du ett leende tillbaka.
Ha en skön dag! Kram!

Finporslin

Kan man glädjas över att....

...öppna ett köksskåp?

Ja, det kan man nog. Jag måste iallafall småle lite och glädjer mig ett par sekunder över mitt "finskåp" i köket. Där står det som inte används varje dag. Glasen som barnen inte ska använda till varje slurk saft de dricker, eller kopparna som är sköra och ömtåliga och som bara kommer fram vid födelsedagar eller andra "högtider".

Vår kaffeservis fick vi när vi förlovade oss...för snart 17 år sen!! Oj vad tiden springer iväg. Under årens lopp är det "bara" en kopp som gått sönder.


Det var min mans morfars syster som skänkte oss denna servis. Jag fick dock själv följa med och välja ut den. Jag valde denna servis, eftersom den var i "gammal" stil. Jag tycker om gamla saker, mitt i allt det moderna. Den gamla stilen har detaljer som man inte hittar längre. Som den här knoppen...


Jag önskar alla som läser detta en skön lördag, med många koppar kaffe - oavsett om det dricks ur finporslinet eller vardagskoppen!

Golfrunda

Under förmiddagen blev det en golfrunda!

Nej, inte som ni tror, på en grön gräsmatta...

Jag har nyligen bytt bil och kör numera Golf! Så det blev en runda med den!


Jag var idag iväg och avanmälde min förra bil.
Det är inte så enkelt som i Sverige. Den som tror att Tyskland är ett modernt land kan missta sig. Det är ibland väldigt byråkratiskt och konservativt,
Sverige ligger ljusår före med många saker.

Som att t ex anmäla och avanmäla en bil.

Här i Tyskland anmäler man en nyinskaffad bil på följande sätt:
- Ät en ordentlig och stadig frukost innan du kör!
- Om du jobbar - ta en halv dags semester hos chefen
- Kör till närmaste "Straßenverkehrsamt" (vägverk)
- Glöm inte att ta med bilens registreringsbevis, besiktningsbevis, avgasundersökning, din legitimation, kontonummer till banken och starka nerver
- Leta parkeringsplats
- Tag nummerlapp och hoppas att de 49 personerna före dig lämnar byggnaden
- Sätt dig - om det finns en ledig stol
- När ditt nummer utropas - gå till rätt person och ge denne dina papper
- Du får en "räkning" - gå nu till kassan och betala den
- Har du inga nummerskyltar är det nu det är dags att tillverka dem, d v s lämna byggnaden och gå till nästa skyltförsäljare
- När skyltarna är färdiga - sätt dig och vänta...tills de ropar igen
- Sen får dina skyltar ett märke påklistrat och du kan köra hem!


Har man otur kan detta verkligen ta nästan en hel förmiddag.
Jag hade tur idag!
Jag hade bara tre personer framför mig!!
Att avanmäla är dessutom lite enklare, det var "bara" att lämna in registreringsbeviset, betala, ta bort klistermärket, visa skyltarna och sen köra hem!

Här i Tyskland kan man "önska" sig bokstäver och nummer till skylten. Om man har tur är nummret fritt. De två-tre första bokstäverna är staden man tillhör, dem kan man inte ändra på. T ex K för Köln och B för Berlin.
Sen kommer 1-2 bokstäver där man t ex kan välja sina initialer.
Efter det kommer 1-4 nummer. Där är födelsedatum eller födelseår väldigt populärt.



Men det var ju inte allt under Golfrundan...efter det körde jag till banken, bagaren, begärde offert hos tre olika oljeleverantörer, till bilverkstaden, mataffären, hämtade sonen i skolan, körde hem och lastade ut maten, lämnade ynste sonen hemma hos den äldste sonen och tog med den mellersta sonen (hängde ni med) och körde och hämtade dottern på dagis. Sen blev det en direkt tur till frisören i stan för att på hemvägen lämna in ett par papper till bilförsäljaren....*pust*...och så tror folk att man har ett lugnt liv som hemmafru....för när jag kom hem var det dags att laga mat, röja diskmaskinen, sätta på tvätt....och om en stund blir det en "minigolftur", då ska jag köra iväg 14-åringen till bussen, han kör på konfirmationsläger över helgen.
Efter det hoppas jag på en kopp kaffe och en liten stunds avkoppling...
Kan bara hoppas att morgondagen blir lite lugnare...ville ju egentligen erbjuda er lite roligare inlägg än om bilar. Men nu vet ni hur det fungerar här!

Svenskt porslin i tyska badrum

Idag blir det lite "skitsnack" som jag kom på när jag var i badrummet i morse.
Jag blir nämligen ständigt påmind (och småler varje gång) om att jag har svenskt porlin i mitt badrum. Vår toalettstol är nämligen från Gustavsberg!
So what, undrar ni? Det har ju jag med!
Men hos mig är det faktiskt en annan sak. Att dagligen se Gustavsbergs-stämpeln på toalettstolen är för mig här i Tyskland lite "Sverige-känsla". Låter dumt, men är så!!

Jag har valt att ha "hängande" toalettstolar, är enklare att städa under då. Ni visste väl att det är en KVINNA som uppfinnit den hängande toalettstolen? Hon ville skapa ett så lättstädat badrum som möjligt - och det kan man väl säga att hon lyckades med?

En fyr på den sandfärgade marmorn med lite snäckor, ger lite strandkänsla och man drömmer bort sig till sommaren och hoppas kunna doppa tårna i lite salt vatten

Upptäckte hur fint badkaret....

...speglar sig i knoppen till duschkabinen.




När jag stod i duschen kom jag på en grej som en man påstod...

Män DUSCHAR...punkt!
Medan kvinnor är lite mer komplicerade...

För en kvinna har TRE olika sätt att duscha på:
- Bara kroppen
- Kroppen och håret
- Bara håret

Och där hade han väl rätt...?? Vi kvinnor kan nog vara lite konstiga ibland! Män har ju andra konstiga vanor som vi kvinnor inte riktigt kan förstå, eller?

Misstag

Imorse var vi sena...som vanligt...och jag glömde ta på mig vantarna.

Misstag nr 1!

De få metrarna mellan bil och dagis fick mig att inse att det var KALLT idag.


Solen försökte tränga sig mellan molnen och lyste upp allt så fint...för en liten stund.


Igår hade jag lovat min son att följa med hans klass till pulkabacken, eftersom fröken gärna ville ha ett par föräldrar med. Snäll som man är säger man ja.

Misstag nr 2!

Jag hade visserligen packat in mig i tjocka tröjor, dubbla halsdukar och t o m dubbla vantar (!!) men kylan kröp i mig.

När jag äntligen kom hem igen fick jag för mig att göra "riktig" Milchreis (typ risgrynsgröt).
Har den senaste tiden köpt den snabba varianten - koka upp mjölk, i med grötpulvret, rör om och vänta i tio minuter. Men nu ville jag som sagt "erbjuda" mina barn originalet.

Misstag nr 3!

Gröten skulle koka i 40 (!!!!!jag bokstaverar: fyrtio) minuter, samt röras om med jämna mellanrum, dessutom brände den (naturligtvis) fast i bottnen och jag fick byta kastrull. Insåg varför jag köpte den snabba varianten och bestämde mig för att fortsätta med "påsgröt" även i framtiden.
Nu står jag där med två kastruller med fastkokt gröt!! Skyll mig själv!


Mitt i grötkokandet upptäckte jag att min orkidé slagit ut. En liten färgklick i väntan på våren...för vem längtar inte dit nu?
Medan jag väntar på varmare tider tröstar jag mig genom att tända kaminen och värma min frusna själ med lite varm kakao (eller o´boy som man kanske skulle kalla det i sverige??)

Änglar - finns dom?

Man kan börja bli djup och fundera på om "riktiga" änglar verkligen finns. Säkert har alla varit med om en eller annan upplevelse, där man varit nära en olycka eller t o m döden. Då har man sagt "där hade du en skyddsängel!"
Särskilt små barn måste ha en drös av skyddsänglar omkring sig, så ofta som de har "tur i oturen".


Ibland säger man "du är en ängel" till människor i sin omgiving, efter det att de gjort något man uppskattar.


Vad var det som fick mig att kliva upp ur sängen i rätt sekund, när mina barn hade hittat en tändare och bordsduken precis börjat brinna? Hade jag kommit ett par minuter senare kanske hela köket brunnit och mina barn hade eventuellt haft brännskador...


Vad var det som fick en kvinna i grannorten att just i den sekunden känna att hon var tvungen att se var tvååringen var (fast andra vuxna var utomhus)...för att i tid upptäcka att han trillat i poolen och kämpade för att komma upp...

Hur ofta har man inte plockat föremål (kulor, småpengar, papper...) ur småbarnens munnar, vilket annars kunnat leda till att kvävts...

Om det nu finns "riktiga" änglar eller inte....hos mig finns det ett par synliga hemma! Utomhus gör min dotter snöänglar...

Upplyst i vintermörkret

Först blev min trädgård upplyst - av mig!
Igår eftermiddag gjorde jag årets första snölykta. Det var nätt och jämt att man kunde krama snöbollar, det var väl mer värmen av händerna som hjälpte till. Hursomhelst lyckades jag bli färdig precis till skymningen och satt i ett ljus. Det gav ett varmt sken i mörkret och t o m de stora barnen gladde sig över den!

Senare på kvällen blev jag upplyst - av min bror!<
Han upplyste mig om att jag blivit faster!! Hans tredje son kom i lördags! Vad glad jag blir för deras skull! Ledsen är jag dock, för att det är ännu ett barn, vars uppväxt jag inte kommer att kunna följa. Jag är fastern som bor långt, långt borta i ett annat land och som man ser väldigt sällan, för sällan för att bygga upp ett slags förhållande till. Det gör mig ledsen...väldigt ledsen.
Men det viktiga är inte hur jag nu mår, det viktiga är att den lille mår bra. Kanske min bror och hans fru även kan bestämma sig för ett lämpligt namn till lillkillen. Det diskuteras fortfarande och alla släktingar blandar sig i...
Jag har fyra barn, så jag vet hur svårt det kan vara, särskilt när man vill ha ett visst "mönster" i barnens namn.
Min brors två äldsta söner har namn som består av fyra bokstäver, därav har de TRE gemensamma bokstäver samt samma bokstav först (hängde ni med?). Hursomhelst är det nu inte lätt om de vill ha samma bokstav i början, fyra bokstäver i namnet och så många gemensamma bokstäver som möjligt...men de jobbar på det!
Jag önskar idag min bror och hans familj lycka till med babyn!
Kramar från faster i Tyskland!!

Salt och sött

Vintern verkar ha kommit för att stanna ett tag, men vi har inte fått lika mycket som i andra delar av Tyskland. Trots det, det lilla som ligger gör vägarna hala. Det är som att köra i smör. Vet inte varför de inte röjt ännu? Det sägs att saltet är slut!! I radion sade de att folk saltar utanför husen med vanligt matlagningssalt!
"Man tager vad man haver..." eller hur brukar man säga?
Bilden ovan är ur mitt "arkiv", där hade de tydligen salt kvar fortfarande.


Kaffekokaren - väl använd en dag som denna! Plåtburken jag har kaffet i är en "nostalgi-samlar-burk" som jag köpte för många år sen.


Den enda älgen häromkring! Det är egentligen en servietthållare, men hos mig håller den kaffefiltren på plats!

Söndagar är rätt trista här i Tyskland. Affärerna är stängda!!Det enda som har öppet idag är restauranger, bensinmackar och caféer. Kul.
Bestämde mig för att istället själv göra något sött till eftermiddagsfikat. Efter en stunds bläddrande i receptboken bestämde jag mig för en kladdig chokladkaka.

Mmmmm, jag älskar kalorier med chokladsmak! Tallriken köpte jag när jag flyttade hemifrån för...*harkel*...ett par år sen! Ikeas "startbox" eller liknande, men jag tycker den är gullig!

En "söt" ros! Köpt på loppis här i Tyskland, även det för ett "par" år sen...

Mina tonårssöner kunde knappt vänta tills kakan kom ur ugnen och åt varsin bit av en het kaka innan de försvann ut.
Min yngste son är inte lätt att få ut i snön. Han sitter hellre inne och leker. Jag sade en gång till honom, att han ju måste få lite frisk luft.
Hans svar var:
"Du vädrar ju varje dag, då får jag ju frisk luft!
Ungarna har nästan alltid bra svar på allt!
Hursomhelst fick jag ut honom till slut och när det sen var dags att gå in...ja, då ville han stanna ute en stund till!

Insnöad - men bara i hjärnan!

Snöstormen de lovat uteblev tack och lov. Andra delar av Tyskland drabbades mer än vi. Ett par ynka centimeter snö var allt vi fick. Men söndagen ska bli snöig den med, så jag ska väl inte säga för mycket idag.

Maken och jag körde till byggmarknaden för att köpa halogenlampor till badrummet, det blir mörkare och mörkare där vartefter lamporna går sönder.
Vi kollade även in arbetsplattor, eftersom vi börjar planera hur tvättrummet ska inredas - ett av årets projekt.
När det sen var dags att gå till kassan insåg vi att ingen av oss hade tagit med plånboken!! Snacka om hjärnlösa individer! Våra hjärnor var nog det enda som var insnöat!Så kan det gå när man räknar med att den andre tänker på allt. Så det var bara att lägga tillbaka lamporna och köra hem igen!
Jag hade lite småpengar i jackfickan, så det räckte till en puddigbulle till eftermiddagskaffet...alltid en tröst!

Jaaaa....den är så god som den ser ut! Nej...det stämmer inte....

Den är godare!! Mums!

Kasta snöboll?

Det är kallt ute, alldeles för kallt för att göra snöbollar.
Men jag hittade en snöboll på muren i vår trädgård. Ungarna hade glömt den ute, det var ju grönt och fint här tills strax före jul.

...snö + boll = snöboll...???

Istället för snöbollskrig blir det kälkåkning!Det är tur iallafall att vi har en kälkbacke precis utanför dörren. Det går snabbt nerför...

...men ungarna är inte lika glada över att dra upp kälken igen!


Till helgen har de lovat massor av snö, kanske snöstorm. Man har på radio bett folk att förbereda sig på eventuella strömavbrott och att man ska köpa hem nog med mat, ljus och batterier. Jag märkte det när jag var i affären...brödhyllorna var nästan tomma!

Ikväll var det fint iallafall och jag kunde njuta av en underbar solnedgång, den vill jag gärna dela med mig....

När man ser såna fina solnedgångar kan man förstå varför man säger att änglar och gud finns i himlen...var annars är det så vackert?

Vilket får mig att tänka på en sak som hände igår...
Jag hämtade min förstaklassare i skolan, samtidigt kom hans klasskompis pappa (han är präst i vår by) Vi stod och pratade och plötsligt pekade min son på kompisens pappa och sade "Du är en väldigt speciell människa!"
Pappan log och sade "Du med!"
När vi kom hem undrade jag varför han hade sagt det, om det fanns en speciell anledning?. Min son svarade utan att tveka:
"Han är ju en väldigt speciell människa...han jobbar ju tillsammans med gud!"
Vad svarar man på det...?

Vänner och såna som man känner

Det sägs ofta att hundar är människans bästa vän. Det kan mycket väl stämma, de ljuger iallfall inte och om de visar glädje över att se dig, är det äkta glädje.
Här kommer min väninnas hund "Susi" springande.
Idag hade jag äntligen tid att ta en promenad med dem igen!

När jag kommer hem till dem vet hennes hundar inte vilket ben de ska stå på av glädje...om det nu är för att de tycker om just mig eller att de förknippar mig med en promenad...det spelar inte mig någon roll, huvudsaken är att det är äkta glädje de visar!


Vänner är något annat än någon som man bara känner. Min mans kusin blev förvånad när jag en dag sade att jag inte har många vänner.
"Va? Men när man åker bil med dig genom orten vinkar nästan alla och du pratar med var och varannan du ser" menade han.
Jo, det stämmer. Jag "känner" många i byn jag bor. Vissa vinkar jag bara till, andra slänger jag ett par ord med om vädret och andra hälsar man på hemma. Men det betyder inte att det är en "vän".

En vän är någon som man kan lita på, som man kan berätta nästan allt för, någon som lyssnar när du är ledsen, ger dig råd och skrattar med dig när du mår bra. Hos en vän behöver du inte vara rädd för att hela byn får reda på vad du säger, en vän lyssnar även när du för tjugonde gången berättar om samma problem. En vän hör av sig, även när man själv inte orkar. Eller DU hör av dig när hon inte orkar. När man sitter i en djup grop är det vännen som får en att klättra upp igen. Till en vän kan du säga "du dumma ko" och hon vet att du menar det kärleksfullt. Du kan även överösa en vän med din ilska över orättvisor eller något du mår dåligt av...en vän läser allt och förstår! Riktiga vänner är svåra att hitta och ännu svårare att behålla.

Jag har två "riktiga" vänner. En här i byn där jag bor och en i min barndomsstad i Sverige. Jag är så otroligt tacksam över dem. Och det bästa är att de är tacksamma över att jag finns!!



Min barndomsvän lärde jag känna i första klass. När jag gick i åttan flyttade min familj från Sörmland till Skåne. Min vän och jag började skriva till varandra. När jag flyttade till Tyskland fortsatte kontakten. Ibland skrev vi ofta, ibland sällan. Tack vare internet kan vi nu hålla tät kontakt och ibland skriver vi flera mails om dagen. Det är egentligen rätt otroligt att vi lyckats hålla fast vid vår vänskap trots det stora avståndet. Vi har nu känt varandra i över 33 år, min vän och jag, och jag vet att det är en vänskap som kommer att hålla livet ut!
Tack min vän, för att du finns! Kram!

Det är viktigare att ha EN eller två så goda vänner, än en hel drös med folk som man "bara känner"


Vänskap är som en blomma...om den inte vattnas dör den ut!

Om du har en god vän, ta hand om den! Tala om hur viktig er vänskap är, det gör jag och mina vänner ofta!

Ta hand om varandra!