Det är ju "bara"....

ett tvättrum!!!


Den kommentaren hör jag inte längre här hemma! Mina gubbar (maken och 15-åringen) säger stolt:
"Och...VEM var det som BYGGDE det??"
För de är nog minst lika stolta som jag över resultatet. Men mitt svar blir då:
"VEM var det som PLANERADE det??"


De som inte tillhör kategorin "bloggande inredningsnördar" fattar inte varför man dekorerar ett tvättrum. Ni fattar väl, va?
Den här synen mötte mig nyss, morgonsolen dränker mitt favorit rum i ljus och värme. Ännu en fin dag, idag ska det bli upp till 25 grader hos oss!!
Sensommar, förhöst, jag vet inte - bara helt underbart varmt!!


Mornarna är nästan magiska, i dalarna lägger sig dimman som en tunn, tunn slöja. Kan man annat än njuta av stunden när man vaknar till detta?


Jag måste återigen konstatera att jag kan vara tacksam över att bo i denna underbara omgivning! Mina barn växer upp mellan äng och skog och kan andas frisk luft! Det är jag tacksam för!

Vi har även möjligheten att röra oss i naturen. Min favoritsysselsättning är att ta en promenad med min väninna och hennes hundar. Om vi har tur, ser vi ett par rådjur skutta fram över ängarna. Sen ställer de sig och kollar nyfiket på oss.
Kanske rådjuren tänker:
"Wow, kolla där Rudolf...människor! Vi kan verkligen vara lyckliga som bor här och kan se människor gå genom skogen!!"

Tror ni inte att de tänker så? Jag är säker på att de gör det! *ler*


Det här ska jag upprepa i eftermiddag...*ler*

På fredag ska det regna, så idag vistas vi utomhus och tankar sol!!

Önskar er alla en fin dag!
Kram

En migrants vandringar

Min man, stackarn, var ju inte bara tvungen att jobba med tvättrummet i söndags...
Nej, frugan hade naturligtvis hittat en tavelhylla på det svenska möbelhuset och den ville hon också ha uppsatt så snabbt som möjligt.


Jag har länge funderat på att sätta upp en liten hylla i hallen. Där ville jag ställa ett gammalt foto som följt mig genom hela min barndom.
När jag nu ställde upp bilden - som förresten föreställer en viss bloggerska och hennes lillebror, taget under det ljuva 70-talets början - läste jag texten på t-shirten...


From Eskilstuna

Ja, där är jag född.
Jag kom då på ett ord som man under ett barnprogram tog upp häromdagen.

Migrant

Betydelsen av migrant är "vandrare".
Jag är nog en migrant...en vandrare! Och när jag tänker efter är min släkt migranter. För vi har "vandrat" genom årens lopp.


Lilla jag, ett par år innan vandringen började...

Mina förfäder var nog tyskar, för vi har tyska efternamn i släkten både på pappas och mammas sida. Det är dock nästan omöjligt att göra släktforskning.
Mina far- och morföräldrar (och antagligen deras föräldrar) var dock födda i Estland. Min farfars familj bytte till ett estniskt efternamn, för att undvika de problem som ett tyskklingande namn förde med sig.

Under kriget flydde mina far-och morföräldrar från Estland till Sverige och hamnade i Eskilstuna. Jag tror att estländarna faktiskt var de första flyktingar som Sverige hade, men jag är inte säker.
Jag minns att min farfar berättade att han hade försökt fly två gånger, men att han blev stoppad av tyskarna vid det första försöket.
Där satt jag, och kände mig lite dum, eftersom jag idag är gift med en tysk och bor i Tyskland. Men vad kan dagens tyska ungdom för vad som hände under kriget?


Fotot är taget utanför vår sommarstuga vid Hjälmaren - där jag tillbringade många fina dagar under min barndom

Estländarna kring Eskilstunatrakten höll ihop och mina föräldrars familjer umgicks. Sen gick det som det gick och en fin vårdag i april 1969 kom en liten tös kom till världen, följd av två pojkar.
En av dem sitter här på muren med mig.

Under tonåren flyttade vi ner till Skåne och jag gick på gymnasium i Lund. När det sen var dags att fundera på vad man ville bli när man är stor, ville jag jobba som flygvärdinna. För att ha chanser inom detta yrke behövde jag ännu ett språk.

Det är nu som frågan "hur tusan hamnade du i Tyskland?" besvaras:
Jag kom ner till Tyskland som au-pair och ville bo hos en tysk familj i ett år för att lära mig tyska!
Ok...det blev lite mer än ett år...och flygvärdinna blev jag inte heller - det kom en karlslok och fyra snorungar ivägen!*ler*

I slutet av 90-talet bodde jag, maken och de två äldsta barnen i Sverige under 2,5 år (ja, de två yngsta var ju inte födda ännu...). Min man lärde sig snabbt en hyfsad svenska och mina pojkar kunde flytande skånska.
Snacka om blandning - tysk accent, sörmländsk dialekt och skånska i en och samma familj! *ler*

Av "yrkestekniska skäl" ville min man år 2000 flytta tillbaka till Tyskland. Och där bor vi nu igen sedan 10 år.
För två år sen uppfyllde vi äntligen vår (ok min...) dröm med mycket blod, svett och tårar och flyttade in i ett eget hus.
Slut på lägenhetsbyten, för jag har aldrig bott längre än fyra år på ett och samma ställe.
Av mina far- och morföräldrar har jag idag bara farmor kvar. Hon slutade vandra och har bott i en och samma lägenhet i Eskilstuna sedan 50-talet!!!!


Nu är jag rädd för att mina barn fortsätter vandringen och att dottern en dag säger:
"Mamma, jag åker till USA som au-pair i ett år...."

Den dagen den sorgen....

Tack för alla fina kommentarer om mitt tvättrum. Min man växte en halv decimeter av allt beröm! *ler*

Kram

PS. Bilden flög i golvet p g a korsdrag och glaset gick sönder....
Vad synd...nu måste jag köra till ikea snart igen och köpa en ny ram...*blink*

Inget annat val

Jag valde igår...
att min man skulle montera fast arbetsskivan! *ler*
Där hade min man inget annat val än att få tyst på kärringen (mig...) genom att ta tag i saken.
Efter en massa skruvande och mätande och sågande var den äntligen på plats!!
Min efterlängtade 3,64 meter långa arbetsplats...



Vilken tur för mig att den snyggaste kranen var den billigaste...!!

Gissa vem som springer in i tvättrummet stup i kvarten, ler, suckar och bara är glad?? Jag nästan vill slita av ungarna kläderna för minsta lilla fläck, bara för att ha en grund att sätta på tvättmaskinen!!

Jag vill inte gärna skryta, men vem har en sån utsikt från sin tvättstuga??
Här kommer det att vara en glädje att stå och vika tvätt!


Nu saknas "bara" gardiner, blommor och andra "viktiga" saker....

De flesta tyska kvinnor har tvättmaskinen i källaren. Det hade jag också i många år innan vi byggde huset. Vid planeringen var viktigt för mig att tvättrummet ligger i entreplan, vilket ju inte är vanligt här. Jag har ju fyra barn och det blir ett par maskiner i veckan. Att springa upp och ner i källaren var jag trött på.
Att jag absolut ville ha en YTTERDÖRR till tvättrummet kunde min man inte fatta. Med lite tjat gav han äntligen efter (är tydligen enda sättet att slippa mitt tjat...*ler*). Det är mellan "månadens rabatt" och rosrabatten som den dörren ligger (eller står..?)


Jag bara älskar buxbomshäckar!!!

Rosorna blommar fortfarande fint utanför och en liten lavendelblomma har smugit sig upp för att göra sällskap.



Nu ber jag ER om tips och synpunkter!!
Jag måste behandla den massiva bokskivan, men har inte riktigt bestämt mig för med vad.
Egentligen ville jag ha den rätt ljus, som den är i dagens läge.
Nu undrar jag...hur mörk blir en bokskiva med tiden? Är det som med furu att den gulnar?

Ska jag behandla den med tunn vit lasyr?
Eller kanske vaxa den i samma färg som dörren? (antiklook)

Vad tycker ni skulle bli snyggt? Vad har ni för erfarenheter av detta material??
Är tacksam för alla tips!



Här skiner solen idag och jag ska ut och plantera tulpanlökar nu!!
Ha en fin start på veckan!

Jag valde...

...att inte välja!

Som utlandssvensk har man ju möjligheten att postvälja. Jag har dock aldrig gjort det. Jag vet knappt vad som händer i Sverige och överlåter väljandet till er som bor där och även kan följa politikernas vallöften - som de väl iallafall inte kan hålla...??


Jag har aldrig valt...ja, så är det. I mitt 41-åriga liv har jag inte en enda gång valt. Jag har ju bott i utlandet i stort sett hela mitt vuxna liv.
Som "utlänning" får jag inte ens välja i Tyskland.
Jag har bott här i 19 år, är gift med en tysk och har fött fyra barn i Tyskland - men jag får inte välja.
Jag skulle kunna välja att ansöka om tyskt medborgarskap. Men sorry, den enda fördelen jag personligen skulle ha - förutom att välja regering här - vore att jag äntligen skulle få ett legitimationskort!

Nej, jag har inget legitimationskort! Jag är tvungen att visa mitt pass om jag vill legitimera mig. Körkort gäller inte som legitimation här, inte den gamla varianten iallafall.


När vi bodde i Sverige under 2,5 år i slutet av 90-talet, fick min man genast både uppehållstillstånd, personnummer och legitimationskort - fast han var tysk medborgare. I Tyskland är det lite annorlunda.

Det där med uppehållstillstånd försvann för mig när Sverige gick med i EU. Nuförtiden är jag "geduldet" - vilket torrt kan översättas till...
(usch...nu står det still i huvudet...kan inte komma på det svenska ordet...)
Geduld betyder tålamod...jag tyder det alltså till att man har tålamod (!?!) med mig när jag bor här...*ler*
Om de bara visste...!!!


Att vara utlandssvensk "för alltid" är lite knepigt - rent känlomässigt.
I mitt ♥ är jag svensk - i resten av mitt liv!
Men jag lär mina barn ett främmande språk, för det är naturligt för mig att prata tyska.

När jag är i Tyskland, känner jag mig inte riktigt hemma i hjärtat, för jag är ju SVENSK!!! Även fast jag är accepterad och har bra kontakt med min omgiving.

När jag är i Sverige känner jag mig inte heller riktigt hemma längre. För jag kommer dit som en slags turist!
Jag har inget eget att komma till, utan måste våldgästa nån kär familjemedlem med min stora familj. Jag kör en utländsk bil, pratar tyska med mina barn och har en resväska i bagaget.
Var jag än befinner mig är jag inte hemma...fast jag är hemma.


Varje gång man kommer till Sverige har nya vägar byggts, nya hus eller bostadsområden, pengarna känns konstiga att betala med, priserna måste räknas om, kändisarna på tv är främlingar, musiken är ny, släktingarna har vuxit ett par centimeter - antingen på höjden eller bredden, allt är FRÄMMANDE!!!

Nej...det är inte alltid lätt att vara utlandssvensk!
och
Ja...jag har hemlängtan!
Kram

Hejdå....

...fula tvättmedelskartong!
Hejdå fula plastskopa!!


Välkommen fina glasburk!
Välkommen fina skopa!!


Det finns ett uttryck som min mamma brukar köra med när hon märker hur tyskarna ibland krånglar till det:
Varför göra det enkelt, när man kan göra det komplicerat?


Jag säger idag:
Varför göra behålla det fula, när man kan göra det fint?


Ja, vi var "där" igen!
I det blågula varuhuset!

Vi passade på att kolla på en bil till mig i samma stad som ikea ligger i.
Vet inte varför jag kollar på en bil som har en färg jag inte alls gillar. (Ja färgen är ju viktig för oss tjejer...*ler*)
Det var nog tanken på att besöka ikea som lockade mer...?
"Nä...den bilen tilltalar mig inte...*kort paus*...ska vi inte dra till ikea istället och byta ut benen?"

Nej, inte mina egna ben, även fast det egentligen kändes mer nödvändigt.
Benen till skåpen i tvättrummet var ju för korta p g a "byggtekniska motgångar".

Besöket där gick inte riktigt lika snabbt som förra gången. Men stressigt nog för att (för femtielfte gången) säga till mig själv:
Nästa gång kör du SJÄLV!!!

Maken gick, som vanligt, en avdelning före mig - med ett krampaktigt tag om plånboken och svettpärlor i pannan.
Dottern studsade omkring mellan hyllorna i avdelningen bakom mig - och ibland före - och ibland mellan avdelningarna - och ibland var hon borta en stund - och så kom hon studsandes tillbaka.

Jag undrar alltid var ungarna hittar all energi?? Antagligen hade hon tagit min energi, för jag var allt annat än pigg.

Min dotter sjunger gärna...hemma, i skolan, i bilen, ute i trädgården - och på ikea!!

Hon dansar också gärna, eller svänger med höfterna som en topmodel.
I köksavdelningen tog hon plötsligt en avstickare och använde ett av utställningsköken som catwalk.
Där fick hon t o m mig att vakna till och börja asgarva en stund!


Tänk, t o m färgkombinationen av jackan och gardinerna hos ikea stämde in!!

Popmodel!
Ja, det är hennes yrkesdröm...*ler*
Vi tror att det är en kombination av popstar och topmodel!
Men visst har hon redan höfthållningen i grepp.

Hennes kommentarer kan vara minst lika skarpa som mina redan, så hon klarar säkert av att tvinga nån designer till ett bra kontrakt!!
Bilradio behöver vi inte heller, dottern bjöd på sin egen tolkning av nån poplåt under hemvägen.
Jo, det blir nog en "popmodel" av tjejen trots allt!

Svampstuvningen blev förresten rätt (miss)lyckad...
Alltså själva effekten uteblev, min man överlevde och sade glatt:
Mmmm vad gott, kan vi inte äta det här lite oftare?
Så nu har vi bestämt att vi ska publicera receptet i vår kommande bok:
"Matlagning för riktiga män!"

Jag fick en förfrågan i skrivande stund, av Cat, som undrade om stuvningen är med eller utan flugor?
Med, naturligtvis! Det hade jag kanske glömt att nämna. Det finns dock en viss risk för konstig "bi-smak".
För en vegetarisk variant kan ni dock koka den utan flugor!!

(Man behöver inte vara lite tokig för att orka leva i vår familj - men det hjälper!)

Ha en mysig lördag!
Kram

OBS!
Vissa (ok, de flesta...) blogginlägg kan innehålla yttranden som kan innebära hälsofara!!! Ta inte efter matlagningstipsen utan att först kontaktera en läkare!
Bloggerskan tar inte ansvar för sin sjuka humor.
Vid eventuella klagomål kan ni ta kontakt per e-mail.
Personalen på "Klinik für Sinnesverwirrung" vidarebefordrar alla mails en gång om dagen!

Upplysning

Hösten börjar redan påverka min sinnesstämning. Det är kallt och vått...grått...
Fina höstdagar är fina. Men de andra kan jag vara utan. Fast nu ska vi inte bli negativa, jag försöker se det positiva - man kan tända ljus, sitta vid kaminen, mysa i soffan...

Man kan ta en promenad i skogen och bli upplyst...
av solen som tränger sig in mellan trädstammarna. När jag tittade ner upptäckte jag...


...den här fina svampen vid mina fötter!! Ska göra en svampstuvning till min man ikväll tänkte jag...


Till er som nu tvivlar på mina kunskaper i svampar, kan jag lugna er med att jag VET att detta är en flugsvamp. Jag har kört länge nog med råttgift i makens kaffe, utan resultat. Dags att pröva andra medel nu! *blink*

Det finns ibland fina moment mitt i det gråa. Ibland försöker solen klämma sig fram mellan molnen och ger det hela en lite mystisk känsla. Det ger mig en grund att rusa iväg och hämta mobilen, hänga ut genom fönstret och ta denna bild på terrassen i höstsol.


Detta behov av att fotografera får jag även när solstrålarna klämmer sig fram och lyser upp en liten fläck av jorden. Där man riktigt SER solstrålarnas vandring ner mot jorden.
Får inte ni också känslan av att det är "någon där uppe" som lyser upp tillvaron en stund för någon frusen själ? Man kan ju nästan bli lite religiös...


Haaaaaleluja, haleluja, haleluja, halelu-u-u-u-ja....

En annan anledning till min sinnesstämning är att jag inte har någon bil för tillfället!!
Min man hade ringt till en bilhandlare igår och bestämt att vi kommer under lördagsmorgonen för att hämta en bil som vi valt ut per internet. (snacka om att köpa grisen i säcken..)
Imorse körde vi alltså min "gamla" bil till en köpare. Ringde sen angående den "nya" bilen och sade att vi kan komma redan idag, eftersom min man tagit ledigt från jobbet.
"Eeeeeeh"...började bilförsäljaren..."det kommer strax ett par och kollar på just den bilen...de har intresse av att köpa den...eeeeeh....men ni kan ju höra av er senare igen om ni vill...om de inte köper den..."

Javisst...säkerligen kommer vi att ringa tillbaka igen om de inte vill ha bilen!!
I nästa liv kanske!!!! Forget it!

Sen ringde vi till två andra bilhandlare som hade intressanta bilar. Vad blev svaren (hos båda!)
"Eeeeeh, det är just ett par på väg hit och vill kolla på bilen...men ni kan ju höra av er senare....om de inte köper den"

Hallå?
Drömmer jag? Varför vill alla kolla in just de bilar som vi valt ut????!!!

Så, nu står jag här och snart går jag här...
för vad kan man annars göra utan bil?
Det är nackdelen med att bo på landet.
Men fördelen...jag har naturen omkring mig, frisk luft, koskitslukt, bilfri miljö (särkskilt idag...), jag sparar bensinpengar, jag skadar inte miljön, jag får motion, jag har gratis styrketräning (om jag släpar matkassar 7 km...)

Nä, så illa är det inte. Det finns en lösning till det mesta. Vi kollar vidare i internet, för bilar finns det ju mer än gott om!
Förlorar du en...osv...

Får väl trösta mig med det som är kvar i vinflaskan...*ler*
Jag insåg att flera av era inlägg också hade med alkohol att göra.

Hallkullas rubrik var:
Lotten är dragen!
Inte för att jag vet vem Lotten är, men hon borde nog ta det lugnt med drickandet!
Jaha...ok...det var en utlottning...fattar!

Men det här då:
Lissbodens rubrik löd:
Full rulle!
Minns ni Sven Melanders "Rulle". Visste inte att han också har alkoholproblem...
Nähä...det var inte det Maria menade i sitt inlägg...ok...fattar!

Men NU! Rubriken "Spriten i kaminen"! Hos Karin Lindström
Där står det svart på vitt att de förut förvarade sina flaskor i kaminen. *blink*
Alltså toalettstolar har jag ju hört talas om, men kaminer är ett nytt gömställe! *ler*

Det är lätt att missförstå texter ibland. Men jag älskar dubbla betydelser av ord och meningar - det kanske ni redan har märkt.

Häromdagen blev jag lite orolig bara när Cat i sin kommentar skrev till mig:
"Hostan har fin färg!"
Oj, tänkte jag...höll jag inte för handen när jag hostade, var inte meningen...slemgrönt...usch vad pinsamt...sorry!
Men så insåg jag att det naturligtvis var min Hosta-blomma hon menade...*pust*

Ha en skön fredagkväll!

Gamla viner och nya arbetskivor!

Alkohol är inte bra, det bevisar ju förra inlägget.
Nu pratade vi bara om ett glas, inte hela flaskan. Men det räcker för att jag ska bli röd om kinderna och göra eftertänksamma inlägg.
Mitt förhållande till alkohol är annars väldigt begränsat. Jag har alltför ofta sett hur alkohol kan skada människor. Dessutom tycker jag inte ens att det smakar särskilt bra alltid.
Ett vin måste vara väldigt sött för att jag ska dricka det. Det vinet jag drack igår var inte ens färdigjäst. Men gott.


EN hylla av flera i mataffärens utbud av alkoholhaltiga drycker

Ibland när man är iväg och äter hos någon blir man tillfrågad om man vill ha ett glas vin. När jag ser ordet "torrt" på flaskan tackar jag hellre nej. Dessutom gräver folk fram nåt gammalt vin från 90-talet och tror att jag dricker deras gamla "skåprester". Jag kör bara med färska varor och det gäller även dricka!
När de dessutom ställer fram en ostbricka till, får min man panik! Han hatar ost och vägrar att ens ta i en ostskiva när vi brer mackor till de små.
Vissa köper även där gammal ost, sist var flera av ostarna mögliga!!! Snacka om att JAG fick panik med min mögelallergi!
Jag låtsades som om jag inte sett det, för att värdinnan inte skulle behöva skämmas.
Tur att det fanns ett par vindruvor att tugga på, de var iallafall färska!

(F-n vad tokig jag är, nu fick jag nästan mig själv att sitta här och skratta högt för mig själv!)

Vad händer annars hos mig?
Jo, arbetsskivan till mitt tvättrum har anlänt!!
Den vi hade beställt fanns inte längre!! upplyste man mig per telefon i måndags... Men så gav man oss ett alternativ, där priset dock var lite högre. Även leveranstiden skulle bli längre.
Jag skötte större delen av inköpen till husbygget och började genast trycka på och pruta och förhandla. Ett par Euro kan man t o m få ner även i en byggmarknad!


I väntan på montering...

Nästa dag ringde de och sade att arbetsskivan var där!!! En hel vecka tidigare! De hade, på egen kostnad, beställt den per express! Även priset fick jag ner lite och samma kväll hämtade jag och maken den med släp. Att våga öppna käften kan löna sig ibland!
Men gissa hur tung en 3,66 cm lång arbetsskiva i massiv bok är...


En liten försmak på vad som kommer...

Nu vore det ju alldeles för bra om allt gick som planerat...
Höjden på tvättmaskinen går inte att ändra och skivan passar då inte in under fönsterbrädan, benen till skåpen är p g a detta för korta och jag måste "tyvärr" köra till det svenska möbelhuset nu i dagarna och byta ben (inte mina! skåpens!)samt se om de andra delarna som fattades nu äntligen finns på lager. Gissa om jag är "ledsen" för det....*blink*

Rom byggdes ju inte heller på en dag, så varför tro att mitt tvättrum ska bli färdigt snabbare? Den som väntar på något gott...

Kram

Höstrabatt

Jag har ju inte visat månadens rabatt ännu!
Det här är septemberrabatten. Ni som inte sett mina månadsrabatter tidigare, kan kolla på tidigare inlägg här!


Finns inte mycket att visa egentligen, det har bara vuxit till sig lite. Jag hoppas verkligen att vintern inte blir för kall igen och att hortensian blommar nästa sommar.
Jag har gjort en del ändringar i rabatterna. Lavendeln bytte plats med en Hosta. Det är dumt att försöka ändra blommornas behov. Lavendel tål sol och Hosta vill ha skugga. Varför tro att motsatsen skulle vara bra?
Jag tycker nästan att Hostan passar bättre. Den är alltid fin. Särskilt när den är nyvattnad...




Ett av hortensiabladen har lagt sig som ett skyddande täcke över ängeln. Det börjar ju bli kallare ute, så ängeln är nog tacksam.
Jag är tacksam för de änglar jag själv har omkring mig, inte bara i prydnadsform, utan även goda vänner som ger mig stöd, värme och trygghet. Vissa har jag inte ens träffat i verkliga livet, men de har ändå blivit viktiga för mig. Andra finns i min närhet och ger mig en hjälpande hand när jag behöver det.
Tack, för att ni finns!


Ni känner min roliga sida, men jag har en allvarlig sida också som inte alla känner. Jag har genomgått ett par hårda månader, allt har kört ihop sig, den ena motgången har följt den andra och ibland har jag varit nära att dra täcket över huvudet. Men tack vare änglarnas hjälp har jag orkat stå på fötter och fortsätta att kämpa där andra för länge sen hade gett upp.
Bloggen har för mig varit en ventil, där jag har släppt ut mitt verkliga jag som kan dra vitsar och skratta och skjuta alla problem åt sidan för en stund. Det är viktigt att hitta de fina detaljerna i livet och det har jag kunnat göra genom mina inlägg.
Det är även viktigt att kunna skratta åt motgångar. Att hitta positiva saker i det negativa. För det finns nästan alltid en fördel med en nackdel...om ni förstår vad jag menar.

En god vän sade för ett tag sen till mig:
"Elle, du är som en blomma, men man måste vattna dig så att du inte torkar ut, du måste blomma!!"


Av samma vän fick jag en fin vattenkanna av zink (lite mindre än den på bilden) som symbol för vår vänskap. För vänskap är som en blomma, om man inte vattnar den dör den ut!

Glöm inte att sköta om era vänner ibland! Man kan behöva dem när man minst anar det!

Kram

PS. Jag har druckit lite vin, vet inte om det är anledningen till att mitt inlägg blev så allvarligt idag...*ler*

Koka soppa...

...på spik?
Nej, det där med skruvar och spikar är min mans matlagningsmetod. Jag kokar med grönsaker!
Nu när hösten och kylan börjar komma, gör jag gärna en soppa. Det blev en stor bytta med blandade grönsaker. Den räcker i två dagar, vilket är rätt praktiskt när man vill spara lite tid.


Den här gången följde jag tipset att dekorera lite med persilja, för att piffa till det som annars kan se ut som om det redan varit nere och vänt...
Allt för er, kära bloggerskor!

Kanske kan tillägga att persiljan är tagen från min örtträdgård. De berättade häromdagen på tv att persilja ökar potensen...så se upp med "doseringen" i matlagningen, så att det inte blir för mycket - om ni har migrän vill säga...*blink*
I annat fall vet jag inte om det finns persiljesoppa eller liknande??

De som läst förra inlägget tycker nog att det är mycket onödigt arbete för att laga två kycklingar.
Jo, det tar sin lilla tid. Men att tillsammans göra något och samtidigt laga till något riktigt gott, är värt all möda.
Min man lärde sig detta som barn av sina föräldrar. Jag kan väl säga att jag är glad för att jag iallafall slapp slakta kycklingarna själv....vilket svärmor brukar göra! En fladdrande höna utan huvud är ingen trevlig syn och att plocka bort fjädrar är ett skitgöra - för att inte tala om alla inälvor...*urk*

Kan tillägga att det fortfarande luktar rök inomhus...*ler*

Jag lagar nästan all mat med färska råvaror. Klart att vi slänger in en fryst pizza i ugnen ibland, eller att ungarna vill ha burkravioli (de älskar denna äckliga rätt) när de kommer från skolan. Men varje dag lagas "riktig" mat hos oss. Både kvaliteten, priset och smaken blir bättre. Att köpa färdigkryddad kyckling i fryst form skulle aldrig komma ifråga hemma hos oss. Hellre sitter vi och vrider ett kvastskaft i två timmar! *blink*


Hösten har verkligen anlänt nu. Men jag tycker att alla höstblommor är rätt fina de med. Den här korgen har jag ståendes vid ytterdörren.

Ibland när jag fotograferar ute undrar jag vad grannarna tänker. Meeeen....
Häromdagen när vi körde genom ett bostadsområde i närheten, såg vi en man stå hukad framför en stor blomma med sin kamera. Jag sade inget, men tänkte direkt...
aha, det finns fler av den sorten - och till på köpet en MAN!!
I nästa sekund satt min man och smålog dumt bakom ratten...för han hade haft samma tanke!
"Undrar om han också sätter in bilderna i internet?" sade han med glimten i ögat och var tvungen att bita sig i tungan för att inte börja asgarva.


Inte konstigt om man får pippi ibland!!

Jag ska nu föreslå min man att öppna en matlagningsblogg - inlägget om hans matlagningskonster ökade mitt besökartal till nästan det dubbla (så nu är ni två! *ler*)
Kanske vore denna rätt något för en oumberlig bloggares kokbok?? Har ett vagt minne av att det var en kyckling på det planerade bokomslaget?
Inredningsböcker börjar nog marknaden att mättas på. Jag tror vi gör en kokbok för "riktiga" män istället!! *fniss*
Kram