Big mama in the kitchen

Jag är hemmafru på heltid. Men det jag har aldrig försökt framstå som en perfekt sådan.
Den som föreställer sig mig i förkläde och med dammsugaren i högsta hugg, misstar sig. Det är kul att var hemmafru...de första åren.
Men efter 18 år känns det rätt enformigt och trist.
Nej, jag står inte och bakar med leende barn omkring mig varenda dag. Ej heller har jag kafferep med grannfruarna varenda vecka...men en och annan kopp kaffe blir det... Wann kommst du wieder Kaffee trinken, Nicole?

Nu i veckan gjorde jag ett litet undantag. Den som kom hem till mig hittade mig ståendes vid spisen i förkläde!
Vi hade möjligheten att plocka körsbär hos bonden. För första gången gjorde jag körbärssylt.
Det var så enkelt att jag fortsatte med att göra jordgubbssylt...och jordgubbs-aprikossylt...


Yngste sonen envisas med att kalla "marmelad" för "mamalade". Det blev det ju nästan nu, när "Mama" gjorde den.

Familjen testade och visade tummen upp! Godkänt! *ler från ena örat till det andra*


Idag blev det nybakade våfflor med körsbärssylt och grädde. Det ligger bra i magen nu. Körde sig lite med bara-äta-nyttiga-saker-veckan.

Dottern har nu insett fördelarna med att bo kvar hemma. Som tack för att hon fick stanna, hade hon en privatkonsert för mig idag. Med gitarr och sång.
Gitarren spelar nog alla tonarter som finns - samtidigt( !) och dottern sjunger på ett språk jag aldrig fick lära mig i skolan. Men det är glädjen och tanken bakom det som räknas. Hon har musiken i blodet.
Jag njöt av det...


...för hon är min, bara min, lilla envisa gullunge! Visst är det väl lite "Hippie" över henne?

Glömde förresten att nämna i förra inlägget att hon även hade packat in ett par fodrade stövlar, ett par ballerinaskor och ett par sandaler också....
Hon brås inte på mig i skoväg, men annars...jo, lika envisa är vi nog!

Sköt om er!
Kram