onsdag 25 maj 2011

Strawberry fields....

Sedan nån vecka har vi börjat skörda smultron.
På tyska "Wilde Erdbeeren" (vilda jordgubbar)


Jag plockar ett smultron och låter det försvinna i munnen.
Smaken väcker gamla minnen till liv. Plötsligt är jag liten igen och står med solblekt hår, kortbyxor och t-shirt på en grusväg i Sörmland. Spanar ner i dikeskanten där jag vet att det växer smultron. I handen har jag ett grässtrå där jag trär upp min skörd, liksom ett halsband av röda pärlor. Till skillnad mot äkta pärlor, smakar mina godare - och är gratis.


När grässtrået är fullt springer jag mot sommarstugan. Gruset knastrar under mina träskor. Inne i köket hamnar smultronen snabbt i en liten kopp. Jag strör lite strösocker över och blandar det med en sked.
Mosar lite lätt med skeden, så att smultronen drar åt sig sockret.
"mmmmmmm" vad gott det är!


Ljuva 70-tal...det var tider det!!

Plötsligt vaknar jag ur min dagdröm. Ser ner på mina 4...*harkel*...29-åriga ben och inser att jag hunnit gå många mil med dem, sedan jag trädde smultron på ett strå sist.


Men smultronen smakar lika gott fortfarande!

Vilken doft eller smak väcker minnen hos dig?

Kram!


PS: Glöm för tusan inte UTMANINGEN!!!!!! (se inlägg nedan)

13 kommentarer:

  1. Dofter är för mej väldigt minnesförknippade.
    Det kan vara allt frå stekta kantareller och schampo tiil högoktanigt bräsle och olja på ett betonggolv!
    Kramar Lippe

    SvaraRadera
  2. Härliga minnen. Jag tror vi alla har minnen förknippade med dofter. Precis som Lippe beskriver kan det vara dofter av alla de slag, inte bara angenäma sådana. Jag skall försöka vara med i din utmaning, lite pinsamt att fota i smyg när det bor folk i. Hoppas de inte surfar runt på tyska bloggar...ler.
    Kram Pia

    SvaraRadera
  3. Ja åh, vá dofter kan föra en till barndomen!!!
    Räcker med att man bara tänker på nått speciellt minne så kan man verkligen KÄNNA doften!!??

    Garage doft är en av mina favoriter och nu har jag lyckats smitta av mig på dottern också.....jo men det är sant....lukta i nått stort inomhusgarage så får du se:)
    doften i en gamal källare är också en favo:)

    MEN smultron är ju också helt okey:):)

    Kram

    SvaraRadera
  4. Kommer inte på nåt just nu, men en doft jag gärna skulle vilja känna igen, är doften av Nattviol. Den brukade vi dofta på, sällan plocka (fridlyst, tror jag)på den blekingska ön där jag tillbringade mina somrar :)

    SvaraRadera
  5. Den doften är helt enkelt ... sommar! :)

    SvaraRadera
  6. Jag har nästan jämt hösnuva så jag känner inte alltid dofter så tydligt, men jag tycker om när det luktar regn....speciellt när det har varit torrt länge om sommaren och man kan förnimma vatten!
    Men smultron är sommar, så klart!
    ha det gott, kram
    Agneta

    SvaraRadera
  7. Vilken poesi, det bor visst en sann författarinna i dig!

    Det är så roligt det där med dofter för någon dag sen skulle jag öppna ett pkt med vaniljglass o så kände jag doften av min barndoms favoglass från Danmark, nogat-"is" o jag ser framför mig stora onkel Peder som haltar fram till mig med ett 1/3 pkt av den glassen o själv tar han den resterande delen av pkt o vi sätter oss på trappan till deras villa som han håller på att bygga ut o han ropar in till moster Ata i köket som håller på att göra frukost=lunch till oss att "den lille pigen" så gärna vill ha is o så blinkar han till mig. Sen när jag ska åka hem får jag med mig en hel matkasse med olika tuggummisorter eftersom han arb. på Stimorolfabricken i Vejle o de gjorde alla sorters där o tyggummi var inte så vanligt på 70-talet som det e nu så jag blev en hjälte när jag kom hem till kompisarna på gården med min kasse!!!
    Tänk vad man minns när man känner en doft o det bara för att dottern ville ha "is"...(jag gör inte en onkel Peder!)

    Kramis från en som också gillar min makes boksmak, tänk vad han e snäll ibland...undra vad han har på lur...Hm något lurt måste det va el.?!

    SvaraRadera
  8. Åååå, ser mig själv framför mig, på samma sätt fast en annan grusväg...

    Jag lovar att jag ska ta kort nästa gång jag åker förbi det fulaste huset jag vet, men det blir inte under utmaningstiden!

    Huset är ett ganska prydligt trähus, men tyvärr målat knallturkost med svarta knutar, tom parabolen har de målat turkos - skitfult!!

    MMvh
    Frida

    SvaraRadera
  9. Mmmm smultron, så himla gott. Smultron och mjölk till frukost på trappan, kisande mot solen ;D Det är sommarkänsla det!
    Ha de gott. Kram, Catarina

    SvaraRadera
  10. Underbart vackert skrivet av dig vännen :-) Bottenlösa djupa sjöar i Finlands inland och musiken från det underbara 70-talet väcker mina minnen :-) Kvällskram

    SvaraRadera
  11. Dofter är för mig mitt första och jag tror största kicken som jag får, jag kan hamna på de mest konstiga platser(i minnet alltså och även annars*L*) bara för en doft och smultron är när jag var barn och att trä upp dem på ett strå och i bästa fall ha kvar några tills jag kom hem, som ljuv musik....Beatles...

    Nostalgi...

    Rysningar....

    Kärlek, massa Kärlek...../Malla

    SvaraRadera
  12. Smultron... Mmmm...
    Nog blir man lite nostalgisk och tänker tillbaka på barndomen.

    Önskar dig en finfin helg, kära du.
    Kram.

    SvaraRadera
  13. Hej på dej Elle!

    Här är jag, hoppas att du har saknat mig för jag har saknat dig ;-) Men det har varit bråda dagar och såg jag mig tvingad att ändra min adress något. Det har varit ett schå att nosa upp dem som an inte vill tappa. Blogger har heller inte mått bra så man har ibland måst kommentera under anonym flagg.

    Först vill jag säga att din nostalgitripp är medryckande. Det är självupplevt och det är till sådana här starka minnen som man minns bäst. Ja det går att plocka fram dem när man så önskar. För mig är sinnesupplevelser jätteviktiga, ja ibland har det känts som om det rört sig om extra viktiga...

    Du min blogg har inte upphört. Vill du så prova och du får signalera om du inte hittar mig kanske här under kommentarer.

    Får nu backa och se så jag inte har missat något härunder ;-) Kram Ingela

    SvaraRadera