Lugnet i stormen

Bara så att ni inte ska tro att vi nu har snöstorm här i Tyskland, sätter jag in en bild på kvällens solnedgång. Det bästa man kan göra med en mobiltelefon...


Kvällen var lugn och varm, inte ens en liten vindpust...bara lugn.
Som jag. Jag hade hittat lugnet en stund, mitt i alla tornados som snurrar omkring mig.
Fredagen den 13:e var en händelserik dag som förändrade mitt liv lite. Man säger mig att jag ska se det som en lyckodag - för jag hittade nog mig själv den dagen. Länge har jag letat efter mig själv ialla hörn och vrån.
Nu har jag hittat kroppen och letar bara vidare efter armar och ben.
Jag har utvecklats som människa de senaste veckorna och månaderna, blivit starkare och lugnare, tänker klarare, öppnar nya sinnen, vandrar nya och okända vägar, vågar mer och vill mer.

Hade jag bara vetat hur enkelt det var, för jag fanns ju där hela tiden egentligen!
Man behöver bara lite hjälp utifrån så hittar man sig själv, innifrån!
Tack - ni vet själva vilka ni är!

Jag kommer att ta det lite lugnt igen med bloggandet (börjar bli tjatigt det här *ler*) eftersom jag behöver tid i mitt fortsatta sökande. Utan ben kan man inte gå och utan armar kan man inte...skriva inlägg, kommentarer, kramas, vinka, köra bil, handla, knyta skor, hänga upp tvätt, laga mat....oj, armar är viktiga! Ben också!Dags att hitta dem nu!

Kram

Snökaos på tyska vägar?

Jag det kunde man nästan tro när man såg nyheterna på tv häromkvällen.
Bilar slirade omkring och allt var vitt. Brandkåren hade fullt upp med att skotta rent en bro från....


Endagsflugor!!!

Ja, det vita som yrde omkring och sen lade sig som ett flera centimeter tjockt lager var endast flugor!


Denna märklig art av flugor har en gång om året "massparning".
Skulle kunnat uttrycka mig lite annorlunda där, men jag vill ju ha en relativt civiliserad blogg. *blink* Försöker ge er en biologilektion istället! *ler*

Endagsflugor lever flera månader som larver i vatten. Vanligtvis åar. När de sen "kläcks" och blir till flugor lever de från ett par minuter till högst fyra-fem dagar.

(Och vi klagar över att sommaren är kort...*ler*)

Under denna korta tid som flugor tillbringar de tiden med att föröka populationen.

(Ok, värre liv kunde man väl ha om det nu är så kort.)

Honorna flyger omkring i svärmar, sen kommer hanarna och "kastar sig på" dem i luften. Själva "akten" pågår medan honorna flyger ner mot vattnet - där äggen genast läggs.
Hanarna dör direkt efter avslutat "arbete" och honorna när de lagt äggen.
Därav alla döda flugor på en tysk bro - där bilarna halkar omkring som i värsta snöstormen!
Ja, och sen flyter larverna omkring i ån...tills nästa år, då är det dags igen för nästa generation att föröka sig!
Snacka om larvig liv...

Ha en skön torsdag!
Kram

PS. Bilderna har jag helt fräckt knyckt från internet!

Allt är inte guld...

...som glimmar.

Det kan vara silver också!


Den här lådan med sex små silverskedar hittade jag i mina städtag igår. Ja, jag sorterar inte bara papper, jag sorterar i kökslådor också! Tänk vad man vinner plats bara genom att städa igenom skåp och lådor.


Den här lilla asken köpte jag för 18 år sen på en tysk loppmarknad. Jag tyckte att de var så söta att det var synd att använda dem. Nu har de legat i kartonger och lådor och följt med i den ena flytten efter den andra. Utan att användas.

De hade hunnit bli svarta och trista. Jag körde med det mest billiga och naturvänliga sättet att få rent silver:
Klä en form med aluminiumfolie, häll i rejält med salt och kokhett vatten. Låt sen silvret ligga däri en stund.
De blir nästan rena av sig själv. Jag behövde bara efterpolera lite med en handduk.
Se vad fina de blev!


Skedarna torkar på en gammal handduk som är minst lika gammal som jag. Mamma köpte ett par meter tyg i "sin ungdom" och gjorde handdukar av dem. En av dem har jag.


Rosorna är ett populärt mönster på bestick

Efter saltbadet tog jag en ny bild...och se...är det kanske dock guld som glimmar?


Ser nästan ut så, fast det nog är kameran som spelar ett trick!

Ha en fortsatt skön vecka och tack för alla härliga kommentarer!
Kram

Månadsrabatt igen!

Tänk vad tiden springer iväg...

För ett par dagar sen gjorde jag bilder till månadens rabatt. Ett par ynka rosor blommade t o m fortfarande. Sen krånglade överföringen till datorn. Som vanligt.
Vid nästa försök, ett par dagar senare, upptäckte jag att nästan alla bilder (och videos) jag hade på mobilen var BORTA!!!
Men iiiiingen i familjen hade tagit bort dem naturligtvis...
Det var antagligen mobilen som hade gjort det alldeles själv. Ja, min mobil har en egen vilja och tar sina egna beslut, vill man få mig att tro.
Det är synd när viktiga bilder försvinner. Rabatter kan man ta kort på igen, men de bilder och roliga videos jag hade på barnen är borta för alltid.

Men, jag är lugn, det är inget jag kan ändra - alltså retar vi inte upp oss på det.
Alltså kära vänner av rabatterbjudanden, här är augusti månads rabatt!


Rosorna i vitt och ljust aprikos får ni själva föreställa er!

Så här såg julis rabatt ut...


och junis...


Hade hoppats på större skillnad mellan månaderna. Kanske beror den sparsamma blomningen på att rabatten ligger i norr, att det är relativt nyplanterat, jorden näringsfattig, vintern hård....grunderna kan vara många.

Man märker att sommaren börjar gå mot sitt slut. Vi har visserligen tre veckors lov kvar, men värmen är inte densamma. Vilket visserligen inte är en nackdel, för nu kan man vistas utomhus även vid solsken, vilket var omöjligt p g a hettan för ett par veckor sen.


Fjärilarna tar vara på det sista som blommorna har att bjuda på, det är så fint att sitta och se dem på lavendeln - som börjar blomma ut även den.

Ha en fortsatt skön vecka!
Kram

I lugnet....

...ligger kraften

Jag försöker ta det lugnt, samla kraft och inte stressa upp mig inför allt som känns jobbigt att ta tag i. Man klarar av att lösa fler saker - och bättre - när man behåller lugnet. Andas djupt, ler och bara är lugn. Det är bättre än att hetsa upp sig, få panik och bli stirrig. Att till på köpet bli arg, irriterad och otrevlig får ingen annan medmänniska till att bli hjälpsam. Med mitt lugna och vänliga sätt har jag den senaste tiden fått flera medmänniskor till att ge mig hjälp där de egentligen inte är tvungna att göra det. Med ett leende (även per telefon) kommer man långt!


Jag försöker att se det positiva i allt. Häller i extra mycket socker i kaffet för att det inte ska smaka så bittert...


Att min nylagade tand gör ont ibland är inget att reta sig på. Istället borstar jag den tills tandläkaren är tillbaka från semestern...och är glad att jag HAR tänder att borsta!
Att tandläkaren gjort ett dåligt arbete, är inget jag är arg för. Alla gör vi fel ibland, men dem kan vi rätta till.


Och att reta upp sig på att det inte går att ladda över bilder från kameran, får inte datorn att ändra sin "tekniska mening". Istället visar jag en bild som har ett halvår på nacken. Alltid är det nån av er som inte sett den. Låt oss istället glädjas över att det idag INTE ser ut så - för att vi fortfarande har ett par dagar sommar kvar.
(Visst kan det vara fint när solen skiner på snön...)


Att oljan plötsligt tog slut och vi bara hade kallt vatten en fredagkväll kan kännas bittert. Men jag var glad över att ha en anledning till att inte behöva diska av kvällens fettiga plåt. Att moppa golvet med kallt vatten var inte heller lönt, tyckte jag (att värma vatten i vattenkokaren är INGENTING vi behöver upplysa någon om!!! )
Nej, jag var bara glad över att jag hade duschat INNAN det varma vattnet tog slut och att oljefirman hade tid att komma förbi med ett par liter under lördagsmorgonen!
Tänk vad man glädjer sig åt badrummet när det varma vattnet rinner igen!


Jag är ej heller arg för att skatteverket vill efterkontrollera tre av min mans firmaår och se alla privata kontoutdrag samt husbyggnadsräkningar. Nej, gubben gör bara sitt jobb (i hopp om att dra in mer pengar till tyska staten) och nu fick jag äntligen en anledning att sortera igenom alla gamla kartonger fyllda med papper. Och vet ni vad....
Mitt skrivbord är VITT!!! (det kunde man inte se innan! *blink*)
Tack tyska skatteverket för eran medverkan till ett rensat kontor!


Obs, detta är FÖRE rensningen!

Varför vara avundsjuk på alla som kom iväg på semester i år? Jag sitter hemma för fjärde året i rad, men vad gör det?
Jag kan njuta av denna utsikt VARJE dag - sommar som vinter!
Och dessutom hade vi tur med vädret denna sommar! *blink*


Vi retar upp oss och slösar energi på mycket som känns jobbigt och trist. Om vi mötte alla "problem" lite mer positivt skulle de inte vara så stora.

Inget ont som inte för något gott med sig! Eller var det tvärtom...?
Spelar ingen roll, ni vet vad jag menar! ...eller?

Tack för alla gulliga kommentarer! Jag fortsätter att ta det lite lugnare ett tag!
Kram

PS. Nej, jag är INTE bitter!! Jag är lugn...

Laddar....

Kära vänner...


Jag har kommit till en punkt där jag har så mycket omkring mig att ta tag i, att jag tappat gnistan till att blogga. Orkar helt enkelt inte.
Kanske kollar jag in hos er lite framöver, men kommenterar inte mycket den närmaste tiden.


Tar en liten paus och återkommer när jag laddat batterierna lite!


Vi hörs snart igen!
Kram

Goda grannar

Jag ursäktar för mitt förra inlägg.
Dels för den irriterade tonen och dels för bilden på soppan...
Jag medger att det verkligen ser ut som om jag sparat något sen vi hade magsjukan. Kanske skulle jag ha följt Polargrevinnans råd och strött lite persilja över det först?

Jag kompenserar det med lite blombilder idag. Hortensia är ju alltid en fin blomma och den här färgen är lite ovanlig. Jag köpte en till grannfrun som hade födelsedag nyligen, därav plasten omkring. Här är det vanligt att plasta in blommor som present.
Nästan synd att ge bort den...*ler*


Att ha trevliga grannar är viktigt. Det är nämligen inte självklart här i Tyskland. Det bråkas väldigt mycket över staketen. Det är väldigt vanligt att man går inför domstol med dessa granngräl.
Det bekantaste granngrälet visades i tv för ett par år sen och man gjorde t o m en låt över det - som blev en sommarplåga. Man grälade över en ärtranka som växte på ett fult staket. Den ena grannen ville ta bort det, den andre behålla det. Tänk att gå till advokater och domstol för en sån grej!


Min grannfru var glad när taggtråden mellan våra gränser försvann. De kom t o m över med en flaska bubbelvatten och ett par glas för att skåla för den "öppna gränsen". Idag står vi titt som tätt där och pratar om väder och blommor. Min persilja växer i överflöd och det händer att hon kommer och tar lite av den. Ibland kommer hon över med blommor eller en liten uppmärksamhet när barnen fyller år. När sommaren bjuder på goda hallon hos henne får mina barn (och jag...) ta för oss när hon har plockat sitt.
Det är så det ska vara.
Eller vad hade jag gjort utan grannkillen häromdagen när min bil inte ville starta för att batteriet var för svagt. Jag behövde bara ropa och vips var han där och hjälpte mig!


Kanske ska tillägga att jag KAN tanka själv! Jag har t o m lärt mig var man fyller på olja och vatten! En bra kvinna reder sig själv! Fast ibland behöver man faktiskt lite hjälp av andra och då är händiga grannar bra att ha!

Solen försöker klämma sig mellan molnen idag, så jag hoppas att väder och sinnesstämning blir bättre till helgen!
Ha det skönt och tack för alla era fina kommentarer!
Som Lena (vinnaren i Eurovisionsongcontest) skulle ha sagt:
I heart you!
Kram

Frustrerad!

Igår gjorde jag ett långt inlägg (vet inte om jag någonsin gjort ett kort..*ler*) med många bilder. Plötslig försvann ALLT!!
Frustration bredde ut sig över mitt humör.
Det känns ibland som om allt och alla vill reta upp mig och gör allt för att förstöra mitt sommarlov. Så istället visar jag gammalt bildmaterial på vad man kan göra en regnig och kall sommardag som denna...

Soppa!


Ja, jag sitter med en tallrik framför mig just nu. Har ovanan att ibland inta fast och flytande föda framför datorn. Ännu en bekännelse...
Kul förresten att en del av er gjorde en lista i kommentarsfältet!

Det enda som hindrar mig från att inte tända kaminen idag är att jag isåfall måste ut i regnet och hämta ved...
Dessutom ska vi snart iväg eftersom vi snart har en läkartid, 15-åringen vaknade med uppsvullen kind imorse. So what? Vad kan man annars roa sig med en sommardag som denna?

Jo, vi ska även ta en runda inne i stan och köpa skolmaterial. Här köper man det mesta själv. Inte bara en svindyr ryggsäck, utan även pennor, skrivböcker, sax, sportgrejor, pärmar, mappar, samt en del av böckerna. Ingen billig sak att ha skolbarn i Tyskland.
Min dotter börjar ju i första klass i augusti, men hur en inskolning fungerar här berättar jag då. Jag säger bara...de flitiga och perfekta mammorna sitter och "pysslar" nu. De andra...typ jag...lägger ut ett par Euro och handlar färdigt.
Vad jag pratar om visar jag vid skolstarten.


Vissa föräldrar...de där perfekta mammorna... köpte en ryggsäck till sina barn redan kring nyår!! Jag är (som ni ju vet nu) alltid ute i sista minuten. Men häromdagen ringde min svägerska, som är dotterns gudmor, och sade att hon hade köpt en! Vi vet ännu inte hur den ser ut, bara att det är blommor och inte hästar (som dottern ville ha...) på den.
Jag vet även att det inte är av märket Scout, som är den populäraste och dyraste varianten av ryggsäck.

De väger rätt mycket. Men till omtänksamma föräldrar erbjuds alternativet att köpa en "draghjälp" till väskan!!


Ryggsäckarna väger såpass mycket, att jag ofta hjälper min son att bära den - för att skona hans rygg. Först på senare år börjar skolorna komma på att man kan lämna EN DEL av böckerna i skolan...
Ställde just sonens ryggsäck på vågen och den vägde nästan 4 kg, fast den ibland är tyngre! Inte konstigt att den största folksjukdomen i Tyskland är ryggvärk...

Som ni märker är mitt humör idag som vädret...jag ska nu för 563:e gången försöka föra över mina bilder till datorn, vilket tycks vara närapå omöjligt. Kanske kan jag komma med ett trevligare inlägg nästa gång.

Min bror har inte hört av sig efter inlägget med den olagliga bilkörningen. Jag vet inte om han nu undviker mig för att slippa bråk....? Du kan inte låtsas som om du inte känner mig...bara efternamnet avslöjar ju att vi bär samma gener!

Kram

Jag erkänner....

Som ni säkert kanske hört, har jag ju tillbringat de senaste dagarna med att sitta på kontoret och sortera och leta papper...nej? ingen som hört det? *blink*

Hursomhelst har jag tagit små kaffepauser ibland vid datorn, för att inte tappa kontakten till omvärlden helt. Till min glädje upptäckte jag igår att Pia med bloggen Atelje Skogslyckan har gett mig en Award!
Tack Pia! Det gladde mig verkligen mitt i all stress.


Till Awarden ska man avslöja fem saker om sig själv...
ojojoj...har ju avslöjat en del redan i tidigare utmaningar...vet inte om jag vågar berätta mer - jag vill ju behålla de besökare jag har!
Jag upprepar fem saker som jag redan i våras avslöjade. En del av er känner igen dem, men många av er är ju nya här:

1. Jag skjuter upp alla tråkiga saker till sista minuten...
och blir ofta färdig med dem i sista sekunden

2. I högstadiet vägrade jag välja tyska som tillvalsspråk!!
Jag hatade Tyskland och tyckte att det var ett fult språk. Det förklarar väl varför jag idag bor i Tyskland och lär mina barn detta underbara språk....!?! *ler*

3. Jag beställer ALLTID After-Eight-bägare när vi besöker de italienska glassbarerna här. Har de ingen After-Eight-glass den dagen....kan jag bli lätt irriterad!

4. Jag har dåligt morgonhumör...
eller rättare sagt inget humör alls. Det är ingen bra idé att försöka föra ett samtal innan jag intagit minst två koppar kaffe och öst minst två liter kallt vatten i ansiktet!

5. Nu till det allvarligaste "brottet" jag gjort i mitt liv.
När jag fortfarande gick i körskolan (alltså inte hade körkort ännu) ringde min bror från grannbyn (det var innan det fanns mobil!) och sade att han missat nattbussen. Jag lånade pappas bil - han låg och sov - och körde för att hämta brorsan. Han i sin tur hade redan hittat skjuts, så vi körde förbi varandra. Tur för mig att ingen upptäckte detta...jag tror inte ens att vi talade om det för pappa...hoppas att han inte har hittat min blogg...
du skvallrar väl inte, brorsan? *ler*

Kanske ska tillägga att jag som barn var väldigt snäll och lättskött...så att ni inte tror det värsta om mig nu! *ler*

Jag väljer att ge er ALLA denna award! Ni är så härliga allihop och jag blir alltid lika glad över era kommentarer!!
Den som vill kan ju avslöja fem saker om sig själv i kommentarsfältet....
kunde ju kanske bli en intressant dag det här, trots allt....*blink*


Tänk, för bara en vecka sen hade vi värmebölja och svalkade av oss i parkens å.
Gissa om dottern var glad eller arg när bilden togs...känns kroppshållningen igen? *ler*

Vi har fortfarande höstväder här....hurra hurra vad kul det är att ungarna har ledigt i FYRA veckor till...så det blir nog inomhusaktiviteter idag.

Kram

Dina blommor....

intresserar jag mig inte mycket för...skrev en av mina bröder i ett mail igår...men det är kul att se vad som händer hos er nere i Tyskland!!

Sorry brorsan, men den enda aktuella bilden är en blombild! Hoppas att du står ut med den...*ler*


Det är kul att även delar av familjen börjar följa bloggen nu. Jag har ärligt talat inte talat om för dem innan att jag bloggar. Konstigt tycker ni kanske, men jag kände mig inte "mogen" ännu som bloggare.

Vad händer i Tyskland??
För tillfället inget roligt. Jag tjafsar vidare med mina kontorssysslor. Har lärt mig nu att det man skjuter upp till morgondagen, kan bli en stor hög, om man skjuter upp det till många morgondagar...
Men det finns hopp om att jag en dag framöver äntligen har hittat allt jag söker. Sen vill jag ju äntligen ta ett par dagars "semester" också. Bara slappa och ta det lugnt, göra en utflykt med barnen. Nu ser det dock lite höstigt ut här...sommaren är väl inte slut redan?....hallå...mina barn har fyra veckors sommarlov kvar!!
Jag känner en viss panik nu...tänk om det inte blir varmt igen!!!

Panik har man även känt i Duisburg i helgen. Säkerligen har ni i nyheterna hört att 19 människor mist sina liv under lördagens "Love Parade". En slags modern variant av Woodstock. Dansande och firande techno-fans. Men det blev för många och i trängseln bröt panik ut. Människor trampades ihjäl. Man pratar bara om detta i radio och tv nu. Är svårt att blunda för detta och idag är mitt inlägg lite allvarligare än normalt. Jag sänder en tanke till de personer som mist en levnadsglad anhörig under helgen.
Under gårdagens reportage i tv intervjuade de en massa vittnen, direkt efter händelsen. Två av dem bar en etikett på bröstet där det stod "Dance or die"...
om de bara hade vetat hur denna slogan skulle stämma in på verkligheten!

Imorgon har jag klarat av den värsta "tidspress-sorteringen" hemma och hoppas på en rolig dag med barnen - som kommit och besökt mig på kontoret i timtakt för att se om jag fortfarande finns kvar.*ler*
Sen ska jag sluta tjata om kontorssysslor...hoppas jag!

Ha en bra start på veckan !
Kram

Livsfarliga väderförändingar!!!

Här har vädret skiftat nu, från olidlig värmebölja till kyliga vindar. Det hela förändades efter ett par rejäla regnskurar. Jag är naturligtvis inte ledsen över det, eftersom jag ändå (*tjat-tjat*) tillbringar de närmaste dagarna i mitt papperskaos.


Taklökarna bryr sig inte om lite torka, de överlever alla väder!

Igår var det först hyfsat väder, lilla dottern gick med granntjejerna till lekplatsen. Plötsligt drog det ihop sig lite och enstaka droppar avslöjade att regn var på väg. Jag tänkte att jag snabbt skulle köra ner med bilen till lekplatsen om det kom en skur. Mycket längre hann jag inte tänka. Nån minut senare kommer dottern hem, ställer sig demonstrativt med en tjurig min och säger upprört:

"Jag hade kunnat DÖÖÖÖ!!!!"

Vi kollade lite förvånat på henne och hon fortsatte:

"Det kom MOLN!!! och ingen kom och hämtade mig!!! Tänk om blixten hade träffat mig, då hade jag varit DÖD nu!!!"

Dotterns gester och ansiktsuttryck är mogna för en skådespelarkarriär à la Hollywood. Hon gick demonstrativ in...muttrandes och gråtandes....(ni vet, med handflatans utsida mot pannan, typ..)
Jag gick efter och förklarade att det inte alls åskat och inte ens regnade ordentligt, att hon inte alls varit i livsfara.
Dottern ville inte höra, hon ställde sig i badrummet med en bit toalettpapper och hulkade fram:

"Jag är din enda dotter!! Tänk om jag hade dött, då hade du inte haft någon dotter mer!!! Det har du inte tänkt på, va!?"

(Gud vad de små liven är bra på att ge mig dåligt samvete, tänkte jag medan jag skakade i hela kroppen i mina försök att inte skratta högt)

Hon skakade sitt blonda hår, vände blicken bort från mig och torkade tårarna med sin lilla toapappersbit...*ler*
Jag önskar att jag hade kunnat filma detta, vilken regissör som helst hade bokat in henne till sin nästa film!
Ingen skada skedd, dottern har lugnat ner sig igen och övar nu på sin sångkarriär istället!


Citrontimjan har överlevt värmeböljan, men glädjer sig över lite regn!

Kanske även jag skulle ha chanser till en karriär, eftersom jag är världens vackraste kvinna...!!!
Ja...enligt 7-åringen iallafall *blink*
Han har klarat av första klass och börjar nu göra försök till att skriva själv. Som han hör det. Igår fick jag ett brev av honom...med hjärtan och hela köret och texten:

"DearschpigelsaktMAMAißtDieschEunßte"

Dear = Der
schpigel = Spiegel
sakt = sagt
MAMA = Mama
ißt = ist (ißt betyder äter!)
Die = die
schEunßte = schönste

(Översättning: Spegeln säger att mamma är den vackraste....eller menar han verkligen att mamma ÄTER den vackraste....??!!)

Som ni kanske förstår är tyska inget lätt språk! Jag hoppas på den första tolningen....*ler*

Ha en "schön" helg!
Kram