"Man" lär sig av sina misstag

Det var en kall och grå lördagseftermiddag, strax innan påskelden 

i byn skulle tändas, som jag satte mig en stund vid datorn för att

fördriva tiden. Jag är sällan i ebay (typ Tradera) men den här dagen

fick jag för mig att se vad det fanns för skåp. Tanken var att hitta

ett par gamla träskåp till hallen. Istället hittade jag ett vitrinskåp.

Auktionen var nästan slut och priset såg inte ut att överstiga mina

tillgångar. När jag läste att skåpet skulle avhämtas fem minuter från

 vår by - kände jag att detta skrek "Elle köp mig!"

 Jag ringde min man - som har ett konto där men inte var

hemma - och bad honom att göra ett bud på auktionen. Den som

är proffs, vet att man höjer sitt bud först de sista sekunderna.

Han kan det där bättre än jag.

Jo, han skulle göra ett bud - lovade han.

Själv gick jag med barnen till påskelden. Det är där man har

ett varmt ansikte men en kall rumpa. Just som barnen tuggade

i sig första korven, ringde min mobil.

Maken skrattade lite (nervöst?) och meddelade att han

varit så upptagen med det han höll på med (bilar...suck)

att han glömt bort tiden!!!

Att han skrattat lite nervöst berodde nog på att han visste

vad som nu skulle komma.

Om jag uttrycker det så:

Jag är en mycket vänlig själ men när man glömmer bort

vad man lovat mig får man skylla sig själv när jag är sur

och grinig hela påskhelgen.

Jag kokade inte ägg den påsken - jag kokade själv!!

Men f.. den som ger sig!

Jag satte mig vid datorn igen och hade turen

att hitta ett skåp till på nära avstånd.

Tryckte sen bildskärmen under makens näsa.

Satte den lite diskret på makens "betrakta-lista".

Han hade lärt sig av sina misstag och lyckades

vinna auktionen! Detta skåp blev visserligen

dubbelt så dyr lite dyrare än det första - 

men jag tror att han hade gett allt, för att undvika

ytterligare en helg med en skitsur kärring 

lätt irriterad hustru vid sin sida.

Nu har jag målat två kvällar och nätter på raken.

Svurit, stönat, kladdat ner händer, kläder och

golv, svettats och fått en brännande värk

i högerarmen. För att inte tala om min rygg!

Jag var nog så nära ryggskott som man bara

kan komma.

För 19 år sen, innan jag hade barn, hade jag

tid och ork att virka dukar.

Nu saknas bara de nya knopparna. Kan inte riktigt

bestämma mig vad jag vill ha. Det finns så mycket

 fina knoppar att jag t o m funderat på att blanda 

olika sorter.

Svarta eller vita?

Mässing eller porslin?

Runda eller formade?

Enfärgade eller flerfärgade?

Randiga eller prickiga?

Ni förstår va?

Vad skulle du välja?

Kram